Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Folke Nosslin: Från landsbygdens bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN LANDSBYGDENS BIBLIOTEK.
Av centralbibliotekarie Folke Nosslin.
Tack vare tillmötesgående från biblioteksföreståndarna kan jag här visa fram
en del interiörer från några bibliotek i Malmöhus läns landsort. De komma ju
ohjälpligt till korta vid sidan av de sköna boksalar, vars anblick denna tidskrifts
läsare allt som oftast kunna glädja sig åt. Och dock äro de, sedda ur rätt
synvinkel, nog så beaktansvärda. Vårt lands biblioteksfråga är ju till stor del en fråga
om landsbygdens lämpliga bokförsörjning.
1930 års biblioteksförfattning skapade goda förutsättningar för en lösning i rätt
riktning av denna fråga. Inrättandet av centralbibliotek som supplerande och
vägledande hjälpare åt småbiblioteken samt de ökade möjligheterna till statsbidrag
äro sålunda att anteckna som befrämjande faktorer. Resultaten börja komma till
synes trots restriktioner och andra hämningar. Här äro alltså några.
Till bilderna, som bäst tala för sig själva — ett enkelt, trovärdigt språk —
fogar jag endast några korta utläggningar och reflexioner.
Alla de här visade biblioteken utom Östra Torps ha egen lokal. Och det är
alldeles särskilt lokalfrågan, jag med dessa bilder och ord vill fästa
uppmärksamheten på. Först i egen lokal kan biblioteket framträda och göra sig gällande som en
självständig faktor. Uppställda i skåp i skolsalarna eller —■ såsom ej sällan
förekommer — i skolornas kapprum betraktas folkbiblioteken lätt såsom hörande till
skolmaterielen. I eget rum kunna böckerna placeras på öppna hyllor, de besvärliga
skåpdörrarna bli onödiga, sittplatser för läsning på stället kunna lätt anordnas.
Ett välhållet bibliotek är alltid klädsamt, och biblioteksrummet kan även med små
medel göras trivsamt.
Har biblioteket väl fått egen bostad, bruka gärna biblioteksmässiga anordningar
för driften anbefalla sig själva. Den tyvärr ännu praktiserade uppställningen efter
förvärvsnummer med nummerlappar på bokryggarna brytes, och böckerna ordnas
i ämnesgrupper och inom dessa efter författarnamnen. Och så lägger man gärna
upp en ordentlig förvärvs journal, katalog på kort, sätter skyltar på hyllorna och
har snart skapat ett böckernas hem präglat av ordning och smak. Det går ofta så,
att detta biblioteksrum med sina välordnade skatter blir för bibliotekarien en
ögonsten och för allmänheten en glad överraskning och upptäckt, föremål för livligt
intresse.
Det här skulle inte bli någon lektion i biblioteksteknik. Men låt mig bära
till-lägga, att såväl grundböckerna i ämnet som journaler, kort av skilda slag, kortlådor,
bokstöd, etiketthållare m. m. finns att tillgå från Folkbildningsförbundet i
Stockholm eller A. B. F:s Centralbyrå därstädes. Prislistor på biblioteksmaterielen kunna
rekvireras därifrån eller från centralbiblioteken. Tryckta katalogkort, som för de
något större landsortsbiblioteken livligt kunna tillrådas, rekvireras genom
centralbiblioteken eller direkt från Sveriges allmänna biblioteksförening, Stockholm.
Beträffande det viktigaste inventariet, bokhyllorna eller bokskåpen, kan
meddelas, att ritningar till standardtyper för dylika i något av de närmast följande
häftena av denna tidskrift komma att publiceras. Med dessa ritningar avses en lagom
hög och djup modell av möjligast lätta konstruktion. Den torde också komma att
ställa sig förhållandevis billig. Man har därmed velat motverka det alltför gängse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
