Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
H. SKÖNLITTERATUR.
Edfelt, Johannes. Högmässa. [Dikter.] A. B. 1934. 100 s. 3: 75.
I sitt beroende av formler ur religionens, musikens och teaterns värld kan Edfelts dikt ibland
verka maniererad, men den är dock psykologiskt konsekvent och enhetlig i en grad, som söker
motstycke. Försynt förtvivlan, stillsam skräck och förunderligt kringskuren kärlekslycka äro de
egenartade stämningslägen, som frampressat hans vers. En stor publik kan den inte få, men den
kan anammas och begrundas av de hemliga medlemmarna i den tystnadens främlingslegion han
på ett ställe apostroferar. S. R—n.
Folcke, Nils-Magnus. Sedeln och slantarna. A. B. 1934. 151 s. (Bonniers
omnibusromaner.) 1: 50.
En novellroman om en arbetslös ingenjör, som en hygglig butiksflicka, efter att ha observerat
honom på en nattlokal, tar hand om, delar rum med och skaffar sysselsättning. Karlen är
viljesvag, men förf. undviker att ta honom i kragen, och den underlåtelsen förnimmer man som en
grundbrist i hela novellen, som trots sin anspråkslöshet icke tillfredsställer. S. A.
Geijerstam, Ragnar af. Livets väg. Dikter. L. H. 1934. 92 s. 3: 50.
Förf. har lätt att skriva vers, men än så länge är det huvudsakligen den himlastormande gest,
»se vintergatans väg mot evigheten är blott min längtans spår i rymdens hus», och det famlande
efter sig själv, »mitt hjärta värker att min själ må blomma», som visa, att diktaren har ett gott stycke
kvar, innan han finner den »livets väg», till vars pris han strängat sin lyra. Förutsättningar har
han nog. M. F.
Kumlien, Akke. Trädet. Dikter. Nst. 1934. 112 s. 3: 50.
En samling högt stående, av kultur genomandad reflexionspoesi, där idéernas luft likväl ej
är tunn eller svål utan genomströmmad av hjärtats värma, längtan och dröm. Några av dikterna,
t. ex. Gökvisa, Vår jord, Vid gränsen, förtjäna kallas fullödiga konstverk. M. F.
Lundquist, Ernst. Birgit Dorn. Roman. A. B. 1934. 285 s. 5: 25.
I Ernst Lundquists nya roman, en genomförd kvinnostudie, är hjältinnan en redbar och
rakryggad individ men utrustad med en drift att offra sig, som hon också följer till gagns — för fadern,,
för mannen och slutligen för sin son, de två senare med sin blandning av gott och dåligt i alla fal
ett par rätt Hjalmar Ekdalssjaskiga herrar. Det småningom framskridande psykologiska dramat
är på författarens vanliga lugnt säkra sätt etapp efter etapp skickligt turnerat ända till slutet med
Överraskningar och annat, som med rätta tillhör en god roman. F. V.
Norlind, E[rnst]. I helgonets spår. Franciscusnoveller. A. B.
1934-185 s. (34104) 4: 50.
Boken innehåller förf:s intryck av Assisi och särskilt av hur Franciscus’ ända alltjämt lever
kvar hos hans systrar, nunnorna i hans klosterorden. Vad novellerna vilja visa är, hur
tjänaresinnet, ödmjukheten, offrandet av de egna drömmarna om lycka alltfort äro de livskällor, varur
världen förnyas. — Om ock ej bland förf:s mera betydande litterära verk, kan det likvisst
anbefallas. M. F.
Nyström, Bengt E [ngelbrekt]. Rymden klarnar. Dikter. Diak.
1934-83 s. 3: —*
En diktsamling med äkta halt och lödighet, den har flerstädes nya och originella bilder, den
äger fotfäste i verklighetens värld men strävar mot evighetens och genomströmmas av
tacksamhet för vad livet beskärt av klarnande rymd kring allt det, varefter vårt hjärta innerst ropar på
svar. M. F.
Oterdahl, Jeanna. Möten på vägen och andra berättelser. Lb. 1934. 288 s.
(34271) 5- —, inb. 6: 50.
En samling allvarliga och djupa berättelser. Ett återkommande motiv är, hur människor
genom sorger och motgångar nå fram till inre mognad. Sm.
Söderberg, Sten. Pengar. [Dikter.] Tiden 1934- 92 s. 2: 50.
Mycket i Sten Söderbergs diktsamling skulle närmast kunna kallas planhushållningspoesi,
en versifierad indignation över att vetet brännes i Amerika, medan miljoner få svälta o. s. v. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
