Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Harald Nordström: Hur ett biblioteksförbund arbetar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 HUR ETT BIBLIOTEKSFÖRBUND ARBETAR.
Och så arbetsmetoderna. Under de första två åren var det nödvändigt att ge
arbetet inom förbundet en mera agitatorisk karaktär. Det gällde att väcka intresse
för biblioteken, att skapa fram en ny syn på biblioteksarbetet och att få medlemmer
i förbundet. De sammankomster förbundet då anordnade, bl. a. i Domnarvet,
Leksand, Ludvika och Falun, upptogo på programmet främst mera allmänna
föredrag: rektor Karl Hedlund talade om »Dalarnas diktare», bibliotekskonsulenten
Jörgen Banke om »Biblioteket i undervisningens tjänst» och om »Danskt biblioteksväsen
med särskild hänsyn till centralbiblioteken», läroverksadjunkt Harald Åhlin om
»Biblioteksväsendet i Kopparbergs län med utgångspunkt från en statistisk
undersökning» o. s. v. Därjämte förekommo diskussioner om bibliotekens
handbokssamlingar, om böcker för barn och ungdom och liknande. En och annan trevare för
organiserandet av de gemensamma sammanträdena gjordes också under dessa år, men
utan mera märkbar framgång.
Bredvid de större mötena, som ju gälla hela länet, började förbundet med år
1932 anordna kurser avsedda för mindre områden. Landskapets geografiska struktur
gjorde en sådan uppläggning av arbetet nödvändig. Här spelade förresten också
behovet av att icke ha för stora grupper deltagare in. Under de sista åren ha sex
dylika sammankomster hållits, förlagda till olika delar av länet. De ha i allmänhet
samlat ett trettiotal deltagare vardera. Om jag går genom det huvudsakliga av
programmet för dem, kan jag väl ge någon föreställning om arbetsmetoden.
Kursen, som alltid förlägges till lokal med bibliotek, börjar lördag middag.
Första programpunkten utgöres av en diskussion om samarbetet mellan biblioteken.
Inledningsanförandet är i huvudsak helt enkelt en instruktion om meningen med de
gemensamma bibliotekariesammanträdena och om hur de lämpligen kunna läggas. Ett
förslag till dagordningar genomgås punkt för punkt (jfr Bibl.-bl. 1933, s. 13). Själva
meningsutbytet får att börja med ofta formen av redogörelser för hur man ordnat
dessa sammanträden inom de vid kursen representerade kommunerna, skildringar av
vad man fått ut — eller icke fått ut —- av dem. Ej sällan ha härvid förträffliga
uppslag framkommit. Det har också för varje gång blivit mer och mer tydligt,
att man börjat inse vikten av sammanträdena och nödvändigheten av en i sina
huvuddrag fastställd form, vilken naturligtvis måste växla efter olika lokala förhållanden.
Det har också av redogörelserna framgått, att ett samarbete nu är på väg att spira.
Från detta kommer man in på den just nu så viktiga frågan om principerna
för de båda bibliotekstypernas arbete. Vi söka alltså tillsammans klargöra för oss
vad som kan anses vara det primära och det sekundära i å ena sidan det
kommunala bibliotekets och å andra sidan studiecirkelbibliotekens arbetsuppgifter. Till
detta resonemang anslutes följdriktigt ett samtal om principerna för bibliotekens
bokinköp och om de vidare linjerna för samarbetet. Från flera håll har omvittnats,
att diskussionerna i detta stycke lett till praktiska resultat ute i bygderna. Det må
här påpekas, att doktor Tynells värdefulla föredrag vid förbundets möte på Fornby i
år om bibliotekens bokinköp utgjorde ett led i vårt arbete på denna punkt.
Efter denna mera allmänna diskussion kommer så en »frågelåda» eller vad jag
skall kalla den programpunkten. Här diskuteras lokal- och inredningsfrågor,
blanketter och utlåningssystem och vad annat som kommer upp i samtalet. Här
genomgås också litteratur i olika ämnen, som man frågar om, samt hjälpmedel för
bokinköp, förresten ett bra tillfälle att agitera för Biblioteksbladet. I förbigående kan
nämnas, att förbundet under de gångna åren låtit sammanställa några boklistor —
om dalalitteratur, om ungdomsböcker och om norska böcker i svenska bibliotek, den
sista uppgjord av bibliotekarie Alf C. Melhus i anslutning till hans föredrag vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
