Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - G. A. Gustafson: Inköp av facklitteratur till mindre bibliotek - Elisabet Berggren: Några spanska biblioteksintryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2l8 ELISABET BERGGREN.
hållandena ändras till det bättre, komma säkert facklånen i de mindre
biblioteken att stiga väsentligt. Och varför skulle inte så kunna ske?
Facklitteraturen av i dag är lättläst och i bästa mening populärt skriven. En mängd
böcker i geografi, historia, konst och naturvetenskap kunna vara minst lika
underhållande och spännande som trots någon roman. Vidare bar man ungdomens
stora intresse för läsning att räkna med. Skolorna lägga mer och mer om
sin undervisning. Bredvidläsning rekommenderas och rekommendationen följes
av barnen. Det gäller sedan för biblioteken att ta vara på ungdomarna efter
slutad skolgång. Väljer man bära fackliteraturen efter förståndiga principer,
gör böckerna lätt åtkomliga och driver lämplig propaganda för facklitteraturen
i biblioteken, finnas stora förutsättningar för att den också skall bli läst.
Jag har härmed försökt framföra några allmänna synpunkter angående
facklitteraturen i de mindre biblioteken — eller kanske jag borde säga de små
biblioteken — ty det är närmast biblioteken på landsbygden, som jag haft i
tankarna.
NÅGRA SPANSKA BIBLIOTEKSINTRYCK.
Av andre bibliotekarien Elisabet Berggren.
Spanien har varit hemorten för många skiftande och lysande kulturer och
åtskilliga äro de offentliga bibliotek, som ge en blek spegelbild av de glänsande
epoker under vilka de uppstått. Det är kloster och katedralbibliotek med anor från
medeltiden, det är universitets- och fakultetsbibliotek, det är furstebiblioteken från
femton- och sextonhundratalen, och det är bibliotek från senare tider, som enskilda
lärda samlat och sedan skänkt till offentligt bruk vid sin bortgång, och slutligen är
det de sista decenniernas folkbibliotek. leke minst vemodigt tjusande äro kanske
de gamla kyrkliga biblioteken, där munkar i slitna kaftaner visa sitt klosters
skatter. Pamplona i norra Spanien har ett sådant berömt gammalt katedralbibliotek,
där de andliga vårdarna med rörande stolthet visa dyrbara handskrifter och
inkunabler i en omgivning orörd sedan sekler. I sitt grandiosa lustslott Escorial samlade
Filip II också ett glänsande bibliotek, som ännu hålles vid liv. Men i Filip II:s
privata rum stå hans egna böcker alltjämt med ryggarna vända mot väggen och
titeln skriven på framsnittet.
Santander, Spaniens fjärde stad, kan uppvisa modernare typer av bibliotek,
främst Biblioteca Menéndez y Pelayo, en donation av vetenskapsmannen och chefen
för nationalbiblioteket i Madrid Menéndez y Pelayo, död 1912. Det omfattar cirka
40,000 band, huvudsakligen spansk litteratur och kulturhistoria, historia och filosofi.
Det underhålles av staten, men inga nya böcker införlivas med biblioteket, utan det står
där som ett minnesmärke över sin upphovsman. Ännu användes det rätt flitigt,
också av de talrika utlänningar som besöka Santander. Ty republiken har av
Al-fonsos kungliga lustslott vid Biscayabukten skapat ett det mest magnifika
sommaruniversitet, som drar till sig många främlingar. Invid Biblioteca Menéndez y Pelayo
ligger folkbiblioteket och det kan ju vara roligt att titta på, vad en spansk
medelstor stad har att bjuda på. Biblioteket ligger i samma byggnad som stadsmuseet
och har två salar på nedra botten. Biblioteket är öppet alla dagar kl. 4—9, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
