Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3i4
H. SKÖNLITTERATUR.
Origrs titel: Grensefjell.
En något osammanhängande men stämningsmättad blandning av saga och sanning, forntid
och nutid från de norska gränsfjällen mot Sverige, en hyperromantisk men samtidigt sakkunnig
vildmarkskrönika med djurmystik och ensliga människoöden i, illustrerad med suggestiva
teckningar i svart och vitt. E. M.
Sprigge, Elizabeth. Viljan att leva. Övers, [från engelskan] av Dagmar
Edqvist. A. B. 1934. 282 s. (Svenska bokklubben. 23.) Hcee. (34101) 6:50.
Orig:s titel: The old man dies.
Ehuru denna skildring kring en urgammal familjefaders länge väntade och av många arvingar
ej utan förhoppningar motsedda frånfälle nog måste anses ganska välskriven, saknar den, synes
det mig, i ovanligt hög grad förmågan att fängsla och intressera. H. W—r.
Sundborg, Bertil, [övers]. Dikter av Villon, Labé, Baudelaire, Verlaine,
Rimbaud. I övers, [från franskan]. Nst. 1934. 73 s. Hceja(s). 2:50.
Av dessa tolkningar från fem franska diktare — Villon, Labé, Baudelaire, Verlaine och
Rimbaud — ha naturligtvis icke alla utfallit lika bra. Baudelaires »Den okände konstnären» förefaller
otadlig, ja, den är rent förträffligt tolkad. Däremot synes den enkla, osökta vistonen hos Verlaine
icke komma riktigt till sin rätt. Allra bäst synes Villons balladton och den bundna lidelsen i Louize
Labés — Frankrikes Fru Nordenflycht — antikiserande dikter ha lyckats. Några biografiska data
hade kanske varit välkomna för mången. Det lilla häftet kan rekommenderas för alla som utan
kunskaper i franska vilja stifta bekantskap med några av Frankrikes klassiska poeter. Hj. L—n.
Wiechert, Ernst. Majorskan. Roman. Övers, [från tyskan] av Irma
Nordvang. W. & W. 1935. 229 s. Hcef. (35212) 6: —, inb. 8: 50.
Orig: s titel: Die Maj örin.
En gripande, starkt dramatisk skildring av en återvändande tysk krigsfånges försök att åter
vinna rotfäste i sitt fäderneslands jord. Miljön, det ostpreussiska hed- och myrlandskapet, har
fångats med utomordentlig poetisk skaparkraft, och karaktärerna äro tecknade med plastisk skärpa
och klarhet. Utan fråga ett av den moderna tyska litteraturens mest betydande verk. Bör
förvärvas av alla bibliotek, som följa med den nyare utländska skönlitteraturen. O. W—n.
Villetard, Pierre. Kusin Edna. Kärleksroman. Övers, [från franskan] av
Ellen Wahlbom. Å. & S. 1935. 287 s. (De blå böckerna.) Hceja. (35038)
Inb. 1: 85.
Orig:s titel: Ma cousine Edna.
Ett barndomstycke mellan en liten amerikanska och en fransk pojke resulterar när
kontrahenterna återse varann som vuxna i en »riktig» förlovning, som dock Edna efter många själsstrider
bryter till förmån för en väninna. All psykologisk skarpblick till trots och fastän berättelsen
stundtals har en viss charm, blir läsaren likgiltig inför dess människor. M. L.
Hcb. Skönlitteratur: ny svensk.
Gillby, Johannes. Elden och liljorna. Berättelser och skisser. Nya
bokförl.a.-b. 1934. 125 s. 2: 25, inb. 3: 25.
Det finnes ett bibelord om dem, för vilka allt samverkar till det bästa, och hela denna bok
med sina små rörande berättelser kan sägas vara en illustration härtill. Rätt ofta tycker man nog,
att detta, hur allt vändes till det bästa, blir något för lätt köpt och ej får en psykologiskt
tillfredsställande motivering — avsikten må ha varit hur god som helst. M. F.
Hofsten, Nils von. Främling. Dikter. A. B. 1934. 93 s. 2: 25.
Att en mognad vetenskapsman framträder som poet, är en icke så vardaglig företeelse, som
redan därigenom förtjänar uppmärksamhet. Här måste det dock ha varit en länge dold underjordisk
diktaråder, som sprungit i dagen, ty »Främling» visar inga spår av debutantens valhänthet. Trots
att uttrycksformen inte är särskilt originell (Fröding har tydligen haft en del att säga till om), bär
samlingen en starkt personlig prägel, den är mättad med allvarliga och stora upplevelser och kan
därför aldrig bli likgiltig. 5. R—n. >
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
