Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Karl Wache: Modern österrikisk diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
KARL WACHE.
skärpa och förkrossande sanning upp räkningen med Habsburgarna, vilka
varken som härskare eller människor voro sina uppgifter vuxna. Den
legiti-mistiska frågan i Österrike tillhör det förflutna, anser Brehm.
Egmont von C olerus (f. 1888) rör sig i sina verk i de mest skilda miljöer
och tider, i stad och land, forntid och nutid. Hans roman »Sodom» skildrar det
sodomitiska rikets undergång, medan »Der dritte Weg» är en framtidsroman,
vari framställes människornas försörjningsproblem på en överbefolkad jord.
Romanen »Zwei Welten» utspelas i Kina, Marco Polo är huvudpersonen.
Cole-rus har i sina senare verk nått fram till en världsuppfattning, där han söker
utjämna alla motsatser. Han förkroppsligar sitt ideal i framtidens köpman, en
saklig, altruistisk affärsman, som medvetet arbetar för det allmänna bästa. En
gigantisk tidsskildring är vidare hans »Leibniz», vari han ger en förträfflig
bild av denne tänkare, diktare och förkämpe för den tyska enigheten. Denna
bok är en av den nationella riktningens kraftigaste insatser efter världskriget.
Colerus har även uppträtt som dramatiker.
Josef Weinheber (f. 1892) är en av de mest betydande österrikiska
lyrikerna. I sina diktsamlingar »Der einsame Mensch», »Boot in der Bucht», »Adel
und Untergang» och »Wien wörtlich» är han dels en landskapsdiktare, som
i Hölderlins stil bygger konstfulla strofer, dels en äkta livsbej åkare från
Wien.
Den klerikala riktningens lärofader var Richard von Kr olik (1852—1904).
Dessa diktare tjäna alltså den åskådning, som kräver att de nationella
strävandena skola underordnas den katolska kyrkan. Bland de moderna, mer eller
mindre klerikalt orienterade författarna bör nämnas Friedrich Schreyvogl
(f. 1899), som i sina intellektualistiskt betonade dramer och romaner
framhåller Österrikes säregna ställning inom den tyska kulturkretsen.
Utanför dagens politiska strider stå två äkta diktare, som gärna välja
hembygdskärleken till motiv i sina verk: Enrica Ludovica Handel-Mazetti (f. 1871)
och Max Mell (f. 1882). Fru Handel-Mazetti har även skrivit stora romaner, som
äro religiöst färgade; här rör det sig dock varken om katolicism eller
protestantism utan om den rena kristliga kärleken, oberoende av alla konfessioner. I sina
teaterstycken »Nachfolge-Christi-Spiel», »Apostel-Spiel» m. fi. förenar Max
Mell kristlig innerlighet med sällsam mystik och gjuter sitt innehåll i en skön
språklig form. Hans dramer stödja sig alltid på folklig tradition. Till samma
diktargrupp bör räknas Paula Grogger (f 1892), en skaldinna, som lever i
tillbakadragenhet i de steiermarkska bergen och som gjort en betydande succé med
sin stora roman »Das Grimmingtor».
Gentemot dessa företrädare för den liberala och klerikala livskänslan står en
hel rad diktare, som mer eller mindre utpräglat bekänna sig till det tyska
folkets enhet och gemensamma kulturella traditioner. Denna diktarskola rymmer
många nyanser. Till de största talangerna i den nya tyska litteraturen hör
Mirko Jelusich (f. 1886), vars stora historiska roman »Cæsar» också är bekant
i Skandinavien. I de därpå följande romanerna »Cromwell» och »Hannibal»
har han liksom i »Cæsar» behandlat stora historiska ledargestalter, som förmått
sammansvetsa folk och nationer till en stor, kraftig enhet. I »Don Juan» har
han vidare sökt teckna erotikens store mystiske hjälte i episk form. Den andre
betydande romanförfattaren av riktningens äldre generation är Karl Hans
Strobl (f. 1877). Liksom Robert Hohlbaum, som vi strax skola nämna, är han
tyskböhmare. Det är inte någon tillfällighet, att de förnämsta nationella
författarna i Österrike härstamma från Böhmen, ty genom sin långvariga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
