Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elisabeth Berggren: Några amerikanska biblioteksintryck 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA AMERIKANSKA BIBLIOTEKSINTRYCK 1936.
9
teken en befäst ställning, de må som alla andra ha fått lida svåra inskränkningar
under kristiden. Men de behöva icke kämpa för att hävda sin ställning, icke ställa
sig i försvarsposition för varje utbyggande av verksamheten i extensiv eller
intensiv riktning. De äro självklara och få vara sig själva. Det är kanske det
starkaste intrycket man får till stor skillnad från hos oss, där varje utbyggande av
verksamheten utöver det gamla hävdvunna ännu lätt väcker kritik och ogillande,
i varje fall ständigt måste försvaras.
Se vi först på New York Public Library ligger det vid en av New Yorks finaste
gator, Fifth Avenue, något indraget från gatan med en monumentaltrappa vaktad
av lejon, en byggnad som ingen kan gå förbi utan att lägga märke till. Ändå blir
den något nertryckt av de omgivande byggnaderna och bäst gör den sig kanske från
taket på en skyskrapa, där den ligger lagt nere med en grön park bakom, ett
imponerande lufthål i en av New Yorks mest koncentrerade stadsdelar. Parken
användes under kristiden till läsesal för arbetslösa. Byggnaden är nu 25 år gammal
och det är icke utan att det märks. Det ligger något stelt över planläggningen med
de stora marmorhallarna, de tråkiga monumentaltrapporna och de tomma
korridorerna. Det är en klyfta mellan innehåll och form, som man inte väntat att finna, och
som kanske gör sig mer gällande, då marmorglansen icke längre sticker i ögonen
utan dämpats och blivit solkig i folkbildningens tjänst. Det har varit svårt att
finna lämplig plats för nya uppgifter. Miss Flexner, som gått i spetsen för »readers’
adviser’s guide», utbyggandet av den viktiga individuella upplysningsverksamheten för
låntagare, har en tråkig arbetsplats i ändan av en korridor, utan samband med den
övriga verksamheten. Planschsamlingen, som sedan tre år sysselsätter åtta personer,
har det trångt. Den populära avdelningen är liten och otillfredsställande. Disken
upptar en onödigt stor plats i rummet. Det enda tidsenliga där är en stämpelmaskin. Men
nu är det ju filialerna, som uppbära huvudparten av det populära arbetet, så därför
har det kanske icke befunnits så nödvändigt att modernisera denna avdelning. Den
enda filial jag hade tillfälle att se, hade dock intet märkvärdigt att bjuda på. Men
det var nog mer otur — jag måste välja filial efter läget — då eljest ett mycket
stort arbete nedlägges just på filialerna.
Omkring 1925—1926 byggdes en rad magnifika bibliotek i samma pompösa
stil. Det mest typiska för denna tid är kanske Philadelphia (1927), placerat vid en
parkgata i linje med det stora museet och med en springbrunn framför, som på
kvällarna lyser i regnbågens färger. Det ligger Abstand und Wiirde över det hela.
Detroits påkostade marmorpalats har liknande placering. Portarna äro av brons med
Donatello-motiv och inredningen är icke mindre magnifik. Här användes alltjämt
det s. k. Detroit-systemet, d. v. s. låntagarna få själva skriva sina nummer på
bokkorten. Bland specialsamlingarna märkes en stor kollektion indianska
köpekontrakt och andra indianhandlingar. I Detroit såg jag ett par filialer av helt olika
typ. En stor filial, inrättad endast för några år sedan, är i allt av traditionell typ så
väl vad byggnaden som placeringen beträffar, indragen i en plantering, med’trappor,
pelare och målade fönster. Det är nämligen icke bara huvudbiblioteken utan också
de större filialerna, som man gärna utmärker på detta sätt. I sitt slag är den visst
mycket trevlig med en rikedom på utrymme i förhållande till bokbeståndet och
med en teatersalong med riktig seen. Den andra är inrymd i en helt vanlig butik
med direkt ingång mellan ett par stora skyltfönster från gatan. Själva placeringen
gör den tillgänglig på ett annat sätt. Och de stora skyltfönstren äro en utmärkt
reklam. Båtmodeller och resebroschyrer utgjorde den då aktuella skyltningen. Den
är mycket trivsam, och man förstår att allmänheten lätt blir hemmastadd här.
Filialen rymmer 10,000 band och har en personal på 8 personer, alltså betydligt mer per-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
