Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett nytt landsbibliotek i Skara - En författningshandbok för folk- och skolbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN FÖRFATTNINGSHANDBOK FÖR FOLK- OCH SKOLBIBLIOTEK. 19
i Skara, vidare att landsbibliotekets chef efter Temiss av skolöverstyrelsen skulle äga att avgiva
yttranden samt att biblioteket vid samma tidpunkt, då det stode färdigt att påbörja sin
verksamhet i övrigt, skulle till fullo åtaga sig centralbiblioteksuppgifterna.
Angående anslagsbeloppen förestog överstyrelsen att bibliotekarien skulle placeras i lönegrad
B 24 (8,100 kr. och dyrtidstillägg), vaktmästaren i B 5, en amanuens i i8:e lönegraden (3,972
kr. samt dyrtidstillägg), vartill kom ett par mindre belopp för personalutgifter. Ev. ytterligare
behövligt belopp för personalkostnader borde anvisas av staden. Bokanslaget borde bli
detsamma som i Linköping, vilket belopp senaste budgetår utgick med 6,000 kr. samt 3,000 kr. till
vandringsbiblioteksförråd. Om bokanslaget förklarades emellertid uttryckligen att det skulle bli
i lägsta, laget och avsevärt lägre än t. ex. det som skulle utgå till ett centralbibliotek förlagt
till Skövde. För vissa expenser skulle utgå 1,000 kr.
Riksbibliotekarien instämde i skolöverstyrelsens förslag med följande modifikationer. Enligt
hans mening vore det i första rummet det äldre dyrbara bokbeståndet i Skara och de där
förvarade äldre manuskriptsamlingarna och äldre tTyck, som krävde en omedelbar insiktsfull
omvårdnad. Riksbibliotekarien hade visserligen ingenting att erinra mot skolöverstyrelsens förslag
om särskilt anslag till ett vandringsbibliotek, men ansåg frågan härom kunna utan olägenhet
anstå tills det nya stifts- och landsbiblioteket hunnit växa in i den nya organisationen och
framför allt bragt ordning och reda i det gamla bokbeståndet genom dettas nyuppställning och
en samtidigt härmed gående revision av katalogerna. Även riksbibliotekarien gav uttryck åt
den uppfattningen att siffran 6,000 kr. för bokinköp vore att anse som ett minimum. Ett
särskilt anslag för konserveringsändamål om 6,000 kronor — fördelat på tre år — föreslogs.
Även departementschefen anslöt sig till uppfattningen, att ett landsbibliotek borde inrättas
i Skara I fråga om bibliotekets uppgifter framhöll han, att han högt värdesatte bibliotekets
uppgift såsom ett forskningsbibliotek, ett »lärt> bibliotek, men att han därför ingalunda ville
skjuta undan eller sätta i efterhand folkbiblioteksuppgifterna. Någon konkurrens mellan dessa
båda intressen borde icke få föreligga, de borde ställas i jämbredd med varandra och
tillgodoses på sådant sätt att intetdera skulle kunna sägas bli eftersatt på det andras bekostnad. Han
ansåg, att biblioteket redan från början borde erhålla ställning som centralbibliotek tor
Skaraborgs län I fråo-a om inspektionen uttalades, att biblioteket borde i vad ångar dess funktion
som ett lärt bibliotek inspekteras av riksbibliotekarien och i de delar, som komme att beröra
bibliotekets uppgifter som centralbibliotek, av skolöverstyrelsens bibliotekskonsulenter.
Forslaget om ett särskilt anslag för konservering av äldre handskrifter och tryck ansågs böra
tillsvidare anstå i avvaktan på att bibliotekets organisation trädde 1 verksamhet.
EN FÖRFATTNINGSHANDBOK FÖR FOLK- OCH
SKOLBIBLIOTEK.
Tynell Knut, [utg.]. Biblioteksförfattningar. Handbok för folk- och
skolbibliotek. Nst. 1936. 135 s. (Sveriges allmänna biblioteksförenings handböcker. 5J
^Omedelbart efter 1930 års omorganisation på folkbiblioteksområdet utkom
åren 1930—1931 i två upplagor en författningshandbok med titel »Den nya
biblioteksförfattningen». Den fortsatta utvecklingen på detta område under de
mellanliggande åren har gjort, att handboken nu är att anse som föråldrad.
Folkbiblio-teksförfattningen har på flera delvis viktiga punkter ändrats. Bl. a. foretogs ar
1931 en omorganisation av statens understödjande av skolbiblioteken, fastan vissa
redan vid 1932 års riksdag beslutade och sedan skärpta reduktioner gjort att
skolbiblioteken i stort sett ej kunnat tillgodogöra sig möjligheterna till ett ökat
statsunderstöd Med år 1937 ha de sista restriktionerna bortfallit. — Också den
påbyggnad på de lokala biblioteken, som centralbibliotek m. fl. utgöra, har utbyggts
genom nya och ändrade föreskrifter.
Under sådana omständigheter har den erforderliga tredje upplagen av
handboken fått ett ungefär fördubblat omfång (135 s.) och en mot innehållet mera
svarande ny titel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
