Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från biblioteksfronten - Ytterligare synpunkter på de utländska vandringsbiblioteken. Av Henning Wieslander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BIBLIOTEKSFRONTEN
YTTERLIGARE SYNPUNKTER PÅ DE UTLÄNDSKA
VANDRINGSBIBLIOTEKEN.
Med sitt levande biblioteks- och statistikintresse har bibliotekarie Ljung i
Bibl.-bl. 1936 s. 216 ff. upptagit vissa detaljer i samband med de utländska
vandringsbibliotekens verksamhet till diskussion. Han uppmanar även andra kollegor att
framlägga sina synpunkter och även om han därmed antagligen ej menar
undertecknad, som ju i särdeles hög grad är part i målet, skall jag dock be få säga några ord.
Vad då först beträffar förslaget om särskilda nordiska vandringsbibliotek, så
diskuterades denna möjlighet inom Sveriges Allmänna Biblioteksförenings styrelse
redan vid mötet i Ystad i augusti 1936, sedan det genom inhämtade upplysningar
blivit klart, att meningarna ang. den danska och norska litteraturens medtagande
i de ordinarie va.-biblioteken gingo väsentligt i sär. På den rundfråga ang.
deltagande i en serie med nordiska va.-bibliotek, som i samband med
kostnadsfördelningen nyligen utsändes till F. U. V:s medlemmar, ha-emellertid hittills
jämförelsevis få svarat, därav några negativt. Bland de bibliotek som ej svarat alls, märkes
Skövde. Om emellertid ytterligare några bibliotek anmäla sig, skulle rörelsen
tämligen snart kunna igångsättas, då i så fall åtminstone 2 kretsar bli fulltaliga. Flera
anmälningar äro alltså välkomna.
Ett förslag som bibliotekarie Ljung framför, nämligen att ett medelstort
bibliotek av kostnads- eller lämplighetsskäl endast vart annat eller vart tredje år skulle
teckna sig för erhållande av ett större utländskt va.-bibliotek och övriga år nöja sig
med ett mindre, hoppas jag allvarligt ej vinner beaktande, ty den nuvarande
cirkulationen måste bygga på en viss grad av beständighet. Ett ständigt omläggande av
kretsarna och av »tidtabellerna» skulle göra hela organisationen betydligt mera
svårskött för såväl mottagare som avsändare och otaliga felsändningar skulle säkert bli
resultatet. Därför anhåller jag ödmjukt, citerande Archimedes samt vår kollega
Karlsson i Katrineholm: »Noli turbare circulos meos».
Vad bibliotekarie Ljungs lånestatistik beträffar så är den givetvis intressant,
men, som han riktigt framhåller, »utlåningssiffrorna äro ej enbart måttet på ett
biblioteks effektivitet», ej ens ett vandringsbiblioteks. Dessutom torde
utgångsmaterialet, 160 band av hittills utsända 3,568 volymer, vara för litet för att därur kunna
draga några allmänna slutsatser. Tiden har ej medgivit mig att göra
specialstatistik för härvarande utlåning av va.-bibliotek, men då jag kastar en blick p’å
bokkorten, finner jag bland årets vandringsböcker, som stå inne, flera engelska, som
sedan oktober varit utlånade 5—6 gånger, och bland de tyska och franska sådana
med 2—4 lån. Huruvida det ganska stora antalet lånare av utländsk litteratur
tillhöra kategorien »fruar, fröknar utan angivet yrke» eller någon annan kategori, har
jag däremot ej haft tillfälle undersöka.
Vad slutligen »mannamånen» beträffande de tyskspråkiga böckerna beträffar, så
ger en hastig blick på det totala — alltså ej endast de mindre va.-biblioteken —
urvalet av tyska böcker vid handen, att ganska många landsflyktiga författare äro
representerade. Och så vitt jag har mig bekant har vid urvalet såväl deras
tidskrift »Die Sammlung» som den svenska press, som emellanåt behandlar den tyska
emigrantlitteraturen, rådfrågats, även om »Die Literatur» och Bonniers Litterära
Magasin nog lämnat de flesta omdömena. Det kan beträffande dessa böcker vara av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
