Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henning Wieslander: Örebro stadsbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖREBRO STADSBIBLIOTEK.
t
Örebro Stadsbibliotek har varit tillgängligt för allmänheten i 75 år och det är
väl delvis för att ge ökad glans åt detta jubileum som Sveriges Allmänna
Biblioteksförening beslutat att förlägga sitt årsmöte till Örebro. Mötet kommer, som på
annan plats meddelas, att hållas den 14—15 augusti och av en tillfällighet
sammanfaller dessa dagar nästan fullständigt med tidpunkten för öppnandet. Nerikes Nya
Allehanda för den 2 augusti 1862 meddelar nämligen:
»Örebro Stads boksamling (sockenbibliotek) öppnas i morgon. Wi hafwa tagit
kännedom derom ock weta, att der finnes en, icke stor, men till sitt innehåll god
samling böcker, som inom staden utlånas afgiftsfritt åt alla på wilkor, som annons
i dagens blad wisar. — Det var meningen att inrymma boksamlingen i det nya
folkskolehuset; men då böckerna nu fåtts färdiga från bokbindaren, och klockaren
Hedin åtagit sig att till en början bestrida utlåningen, så har bestyrelsen redan nu
welat göra boksamlingen tillgänglig. — Den är nu ett obetydligt frö (som wi tro,
omkring 300 band), men bör hafwa utsigt att växa. Wi taga för gifwet, att
morgondagens sockenstämma anslår minst samma belopp, som i fjol, och att
boksamlingen får påräkna talrika gåfwor af enskilde.»
»Morgondagens sockenstämma» anslog också samma belopp som föregående
år, nämligen »10 öre af hwarje mantalsskrifwen person eller inalles widpass 400
rdr».
Det förberedande arbetet för att få ett bibliotek till stånd hade påbörjats redan
1859, då sockenstämman i februari utsåg en en kommitté som skulle utreda frågan
angående inrättandet av ett kommunalt bibliotek i samarbete med de angränsande
Ånsta och Längbro socknar. Initiativet hade tagits av den lärde kontraktsprosten
teol. och fil. dr. G. W. Gumælius, som också blev den nya bestyrelsens förste
ordförande. Det dröjde emellertid ända tills den 21 september 1861, innan den av
sockenstämman utsedda styrelsen sammanträdde, varvid prosten Gumælius som
sagt valdes till ordförande och hans brorson Arvid Gumælius »anmodades att göra
behöfliga anteckningar vid bestyrelsens sammanträden». Det beslöts vidare, att
»bokkataloger skola av bestyrelseledamöterna påses, hvarefter vid nästa
bestyrelsesam-manträde förslag till bokinköp böra framläggas och genomgås».
Bokanskaffningen tog ytterligare ungefär ett år i anspråk och först i augusti
1862 kunde, som vi redan sett, boksamlingen ställas till allmänhetens förfogande
för utlåning. Den stod då uppställd i klockaren Hedins bostad, varifrån den
emellertid flyttades redan påföljande vår, sedan klockaren anmält att han önskade
upphöra med boksamlingens handhavande. Den nya lokalen blev i den nybyggda
folkskolan vid Kungsgatan och sedan dess inkvarterades biblioteket i diverse privata
lokaler, till dess det år 1911 inflyttade i den gamla byggnad, där Örebro skola
varit inrymd i långliga tider.
Det skulle föra för långt att här söka ge en mera detaljerad skildring av
bibliotekets utveckling under de år som gått, sedan det på detta sätt började sin
verksamhet. En utförligare redogörelse är f. ö. planerad att utkomma i en särskild
publikation i samband med jubileet. Det må här vara nog att nämna, att det synes
ha varit efter inflyttningen 1911 i de efter dåvarande pretentioner förhållandevis
goda lokalerna, som intresset tagit fart. En blick på utlåningssiffrorna visar
nämligen, att utlåningen, som under 1880- och 1890-talen och in på 1900-talet tämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
