Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knut Tynell: Svenska bibliotekslokaler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA BIBLIOTEKSLOKALER.
137
större och mindre städer förordats som det givet bästa att det förtjänar att belysas
med några ord. Skälen till en dylik koncentration av en rad olika institutioner i en
gemensam byggnad äro — i den mån man går längre än till det nästan alltid
önskvärda inrymmandet i biblioteksbyggnaden av lokaler för studiecirklar och ev.
föreläsningar — framför allt de ekonomiska: utsikten till något lägre byggnadskostnader.
Som redan av det föregående framgått finnas synnerligen goda exponenter för denna
lokaltyp i vårt land. Framkommande förslag till en lösning enligt denna linje böra
givetvis aldrig avvisas från bibliotekshåll utan göras till föremål för grundligt
övervägande. Man bör emellertid därvid noga undersöka möjligheterna att på denna väg
erhålla en fullgod lösning av vissa problem, som ofta visat sig särskilt svårlösta vid
uppförandet av större byggnadskomplex. Hit hör: behovet av en välbelägen ingång,
därjämte önskvärdheten att få en ur belysningssynpunkt tillfredsställande
planlösning, vidare det starkt försvårade men ytterst viktiga problemet om framtida
utvidgningsmöjligheter (en svaghet, som i vissa fall knappast kan bortelimineras
annat än genom att ta till vissa av utrymmena åtskilligt större än som annars skulle
ha behövts) och slutligen de komplikationer och den försening, som lätt kunna bli
följden av ett sammanförande i samma byggnad av allt för många olika
institutioner med intressen, som draga åt olika håll.
Det är sju städer i denna storleksgrupp, där biblioteken alltjämt äro inhysta
i för annat ändamål uppförda byggnader, som samtidigt inrymma andra lokaler
av publik eller privat natur.
I en av dessa städer, Lund — där biblioteket är inrymt på nedre botten i det
centralt belägna stadshuset (Bibl.-bl. 1932 s. 269, ang. barnavdelningen jfr nedan
s. I44) _ har man just erhållit en utvidgning av barnavdelningen.
I samtliga övriga sex städer torde frågan om helt nya lokaler f. n. vara aktuell
och befinner sig på ett mer eller mindre avancerat stadium under utredning av de
kommunala myndigheterna. I de flesta fall är behovet så klart uppvisat av
bibliotekens målsmän att man torde ha rätt att hysa grundade förhoppningar om en snabb
lösning. Under sådana förhållanden ha de ej medtagits i tabellen.
De åsyftade städerna äro —tagna i storleksordning — följande:
Gävle, där man f. n. avvaktar resultatet av en arkitekttävlan.
Uppsala, där frågan om biblioteksbyggnad utretts av en särskild kommitté och
nyligen motionsvägen bragts under stadsfullmäktiges prövning.
Västerås, där ganska stora belopp’ från olika håll anvisats och förslag föreligger
om att organisera biblioteket som landsbibliotek.
Karlskrona, där behovet är synnerligen påtagligt men ännu ej något positivt
förslag torde föreligga.
Halmstad, där avsikten är att när stadens nya rådhus snart står färdigt bygga om
det gamla till bibliotek.
Kalmar, där stadens myndigheter ställt i utsikt lokalfrågans lösning under
innevarande år/antagligen genom ombyggnad av det tidigare sjukhuset (Bibl.-bl. 1937
s. 17).
3. Städer med 10,000—20,000 invånare.
När man går från de i det föregående behandlade större städerna till de något
mindre — med gränsen som här skett dragen vid 20,000 invånare — blir totalbilden
åtskilligt mindre gynnsam. I den grupp vi passerat ha de kommunala myndigheterna
tagit en så aktiv del i utredningsarbetet, att man tror sig ha rätt hoppas att biblio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
