Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frågan om karenstid i biblioteken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅGAN OM KARENSTID I BIBLIOTEKEN.
Frågan om ett statsingripande i en eller annan form i bibliotekens fria utlåning
har upprepade gånger behandlats i Bibl.-bl. Senast återgåvos i h. 4 för år 1937 (s. 160
f.) huvudpunkterna i en av hovrättsrådet Himmelstrand utarbetad P. M. i ärendet.
Sedan nu yttranden angående detta inkommit från olika myndigheter och
organisationer, återgivas här huvudpunkterna i Skolöverstyrelsens yttrande.
överstyrelsen konstaterar först med tillfredsställelse, att den sakkunnige
avvisar framkomna förslag om en ändring i hittills gällande princip rörande avgiftsfri
utlåning av böcker från folkbiblioteken.
Beträffande frågan om rätt för författaren att under någon kortare tid
bestämma rörande sina verks offentliga utlåning och uthyrning (s. k. karenstid) har den
sakkunnige hemställt, att denna måtte göras till föremål för utredning,
överstyrelsen anser sig i fråga om denna punkt böra framhålla följande.
De s. k. bibliotekslånesakkunniga avstyrkte införandet av lagstadgad karenstid.
De förklarade sig visserligen vara av den uppfattningen, att tidpunkten för
bibliotekens inköp av nya böcker vore av stor betydelse i fråga om den inverkan,
bibliotekens verksamhet kunde hava beträffande författarnas ekonomiska intressen. De
föreslogo också, att Skolöverstyrelsen skulle anmodas att rikta en uppmaning till
biblioteken att iakttaga en viss återhållsamhet i fråga om inköp av nyutkomna
böcker, särskilt skönlitteratur. Som nyss sagts, avstyrkte de emellertid bestämt
förslag om obligatorisk karenstid och uttalade, att de kommit till det resultatet, att
från såväl författar- som bibliotekshåll meningarna voro delade beträffande nyttan
av ett generellt åliggande för biblioteken att iakttaga karenstid.
Då denna sistnämnda fråga ånyo underställts överstyrelsens prövning, vill
överstyrelsen framhålla fölijande.
Det syfte, som man velat vinna genom i föreliggande promemoria diskuterade
åtgärder, nämligen ett bättre tillgodoseende av författarnas ekonomiska intressen,
måste givetvis ligga bibliotekens målsmän mycket varmt om hjärtat, då detta ur
allmänt kulturell synpunkt måste anses som en mycket viktig angelägenhet.
Beträffande själva sakfrågan vill överstyrelsen framhålla, att förhållandena te
sig väsentligt olika, när det gäller skönlitteratur och »facklitteratur», överstyrelsen
vill då först som sin bestämda mening uttala, att när det gäller facklitteratur varje
karenstid, vare sig lagstadgad eller frivillig, måste anses utesluten, då man på
bibliotekshåll givetvis icke kan stå till svars med att utlåna böcker med föråldrade
framställningar i ett ämne, där moderna arbeten med vetenskapens senaste rön utkommit.
Det torde få anses självfallet, att facklitteraturen i så stor utsträckning, som
förhållandena vid respektive bibliotek det medgiva, bör tillhandahållas den
studieintres-serade allmänheten så snart som möjligt efter det verken utkommit.
Med avseende på skönlitteraturen ligger saken från olika synpunkter
annorlunda till. Trots de hjälpmedel vid bokinköpen, som stå till buds, innebär det för
biblioteken ej obetydliga svårigheter att omedelbart efter böckernas utkommande
göra sitt urval. Redan ett uppskov om några månader borteliminerar åtskilliga av
dessa svårigheter. Man kan därvid undvika att skaffa en och annan bok, som för
biblioteket har sekundärt intresse, liksom också böcker, som huvudsakligen ha
aktualitetsintresse. Åtskilliga bibliotekarier ha vid diskussionen angående karenstiden
framhållit som en ytterligare fördel, att ett uppskov möjliggör att i större
utsträckning göra inköp genom antikvariaten, samt ha i samband härmed understrukit
vikten av att vidtaga alla åtgärder, som möjliggöra billigare inköp, med hänsyn till
att biblioteken i förhållande till sina höga utlåningssiffror i regel disponera över allt
för små bokinköpsbelopp. Det viktigaste skälet för införande av en karenstid —
dock givetvis begränsad så att den ej skulle innebära vådor för bibliotekens
möjligheter att fylla sina uppgifter — skulle emellertid vara, att biblioteken så långt som
möjligt äro angelägna att tillmötesgå ett mera allmänt önskemål från författarhåll.
I själva verket förhåller det sig så, att åtskilliga bibliotek vid inköpen till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
