Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Jacobson, Helja. Biblioteksarbete bland barn och ungdom i Nordamerikas förenta stater - Från biblioteksfronten - Telefonen och biblioteken. Av Elisabeth Berggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELEFONEN OCH BIBLIOTEKEN. 17
ganisation att kravet p’å ett fördjupande av arbetet allt mera gör sig gällande. Många
artiklar i den amerikanska bibliotekspressen ge tydliga bevis härför.
Det var otvivelaktigt tack vare doktor Helen Martin Roods hjälp som min endast
sju veckor långa vistelse i landet hann giva så djupa och mångsidiga intryck av de
amerikanska biblioteken. Mrs Rood besökte Sverige i egenskap av
Rockefellerstipen-diat 1932 och gästade då även Malmö för en dag. Vi ha korresponderat relativt flitigt
sedan dess och nu hade jag nöjet gästa henne en tid i Cleveland. Hon hade också gjort
upp min resplan och skrivit till kolleger i alla de femton städer resrouten omfattade.
Dessa togo emot på tänkbarast gästfria sätt. Man ställde över allt bilar och ciceroner
till förfogande, varför det var möjligt att hinna med det otroliga pä den korta tiden.
Jag står i djupaste tacksamhetsskuld först och främst till Mrs Rood och till alla dessa
ciceroner, ingen nämnd och ingen glömd.
Vi svenska barnbibliotekarier ha mycket att lära i Amerika, och det vore
önskvärt att de som önska gå denna bana i likhet med norrmän och danskar försökte fä
studera vid amerikanska biblioteksskolor, som ge en omfattande, djupgående och
värdefull utbildning.
Helja Jacobson.
FRÅN BIBLIOTEKS FRONTEN
TELEFONEN OCH BIBLIOTEKEN.
De flesta folkbibliotek vilja sträcka sin verksamhetskrets sä långt som möjligt
och ta därför också telefonen i sin tjänst. Men genom den snabba utveckling som de
sent inrättade folkbiblioteken här hemma genomgått, har det blivit svårt att ordna
denna telefontjänst så, som man skulle önskat. Det är givet, att man i första hand
måste tillgodose de låntagare, som personligen infinna sig på biblioteket. Men då
genom arbetslöshetens upphörande en viss stagnation i ökningen, ja rent av en
viss minskning i expeditionsarbetet gjort sig märkbar, kanske det kunde vara på
tiden att åter erinra om betydelsen av telefontjänst. Det måste också för biblioteken
innebära en lättnad att telefonledes få besvara förfrågningar, som låntagarna eljest
måste spara till personligt besök på lokalen, oftast då under de bråda
kvällstimmarna — för att icke tala om, vad det kan betyda för låntagarna att pä detta sätt med
minsta möjliga tidsutdräkt fä besked. Det gäller då icke bara förfrågningar om
böcker. På sina håll har det varit så, att man endast lämnat besked om en viss bok
över huvud funnits på biblioteket och ej ansett sig kunna sträcka sitt tillmötesgående
så långt som att titta efter på hyllan för att sätta undan den för låntagarens räkning.
Mindre kan man knappast göra, om man inte helt vill hindra telefonens användning
av låntagarna. Men en sådan telefontjänst kanske får räknas till undantagen. I regel
får väl en bok reserveras per telefon, om den finns inne, likaså fär den omsättas. Men
2 — 380070. Biblioteksbladet 1938.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
