Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Holmberg, A. Nytt och gammalt i hansestaden Hamburgs bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 ARNE HOLMBERG.
vördiga bibliotek till en modern institution. Grundat är 1529 har detta bibliotek
under århundradens lopp blivit ägare till många värdefulla böcker och handskrifter
och kommer närmast efter de stora statsbiblioteken i Berlin och Miinchen med
avseende på antalet böcker, som icke finnas i något annat tyskt bibliotek.
Världskriget, som för så många andra institutioner betytt undergång eller hejdad
utveckling, kom att för Hamburgs stadsbibliotek leda till ett vidgat verksamhetsområde.
Hamburgs Kolonialinstitut, som haft till uppgift dels att utbilda tjänstemän för
arbete i de tyska kolonierna, dels att skapa en centralanstalt för ekonomiska och
vetenskapliga arbeten om kolonialväsendet, hade ju genom världskrigets utgång
förlorat sitt raison d’étre. Å andra sidan visade det sig, att antalet studieintresserade
unga män, som återvände från fronttjänsten, var så stort, att de tyska
universiteten icke kunde bereda plats åt alla. Kolonialinstitutet blev då utbyggt till ett
universitet, som gick en rask utveckling till mötes. Där finnes en rätts- och
statsvetenskaplig, en medicinsk, en filosofisk (humanistisk) och en
matematisk-natur-vetenskaplig fakultet. Bland den filosofiska fakultetens lärostolar märkes en i
afrikanska språk, en i Japans språk och kultur, en i Indiens kultur och historia, en i
Kinas språk och kultur, en i Islam-vetenskap och en benämnd »tjbersee- u.
Kolo-nialgeschichte; Geschichte des Deutschtums im Auslande», vilka synas i viss män
utgöra en fortsättning av kolonialinstitutets verksamhet. Nu blev det
stadsbibliotekets uppgift att tjäna som universitetsbibliotek, en uppgift som till det yttre
markerades genom en förändring av namnet till »Staats- und Universitäts-Bibliothek».
Men enbart med det nya namnet, som f. ö. icke bibehölls mer än halvtannat
decennium, var givetvis intet vunnet, det krävdes en kraftig uppryckning för att sätta
biblioteket i stånd att fylla den nya uppgiften. Redan pä 1840-talet hade man sett
sig nödsakad att frångå kravet på bibliotekets universalitet och upphört att odla
vissa vetenskaper, såsom medicin, nyare historia samt rätts- och statsvetenskap. Att
nu genomföra en systematisk komplettering av dessa luckor och en allmän
utvidgning av bibliotekets verksamhetsområde utan att göra inträng på fullföljandet av
tidigare åtaganden, var ett lika svårt som djärvt företag — man behöver endast
tänka på inflationen och det allmänna nödläget under efterkrigsåren — ett företag
endast jämförligt med skapandet av Deutsche Biicherei mitt under kriget. Prof.
Wahl var icke den som ryggade tillbaka för uppgiftens vanskligheter utan har med
liv och lust förfäktat bibliotekets intressen utan att låta sitt mod nedslås av
motigheter från olika håll. De största svårigheterna lågo självfallet pä det ekonomiska
området, och efter några jämförelsevis goda år mot slutet av 1920-talet kom
världsdepressionen med dess svåra följder i form av kraftig nedskärning av de anslag,
som biblioteket mödosamt tillkämpat sig. En liten vackert illustrerad volym »Fiinf
Jahre Hamburger Staats- und Universitäts-Bibliothek 1927—1932», som prof. Wahl
välvilligt skänker den besökande kollegan som ett komplement till sin muntliga
skildring, lämnar ett vältaligt vittnesbörd både om tidens svårigheter och om den
djärva optimism, som trots allt besjälat ledningen. Man har fortsatt att
komplettera de för forskningen betydelsefulla specialsamlingarna av litteratur om
tyskheten i utlandet, världskrigssamlingen, Bismarckssamlingen, samlingen
ibero-anieri-kansk litteratur m. fl., och nya områden ha indragits i bibliotekets intressesfär, i
första hand medicin och statsvetenskap, men även den skandinaviska, engelska och
amerikanska skönlitteraturen pä resp. originalspråk. Manuskriptavdelningen har
riktats icke blott med tyska handskrifter, äldre och nyare, utan även med egyptiska
och grekiska papyri, turkiska och andra orientaliska handskrifter m. m.
Biblioteket har även kunnat ombesörja, att papyrusförvärven blivit föremål för sakkunnig
konservering samt för vetenskaplig bearbetning. Det är en känd erfarenhet, att ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
