Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - C. Religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79 c. RELIGION.
Schmidt, Wilhelm. Religionen hos urkulturens folk.
Olaus-Petri-före-läsningar vid Uppsala universitet. Övers, från författarens [tyska]
manuskript av Erik Gren. Diak. 1936. 156 s. (Olaus-Petri-föreläsningar. Ny följd.
4.) Cwo. (36198) 3:50.
Inom vetenskapen om de primitiva folkens religion har pater Schmidt väckt stor
uppmärksamhet genom sitt pä omfattande etnologiska studier grundade försök att hävda urmonoteismen.
I föreliggande bok giver han en sammanträngd framställning av sina åsikter. De sista fyra
föreläsningarna redogöra för den etnologiska metod, den s. k. kulturkretsläran, på vilken han stöder sina
religionsvetenskapliga hypoteser. Efter vissa kulturelement grupperas de primitiva folkens kulturer
i urkulturer, primär- och sekundärkulturer; hos tirkulturens folk, huvudsakligen pygméstammarna,
fortlever den äldsta och ursprungligaste mänskliga kulturen. Hos dessa folk framträder också
klarast föreställningen om ett högsta väsen, som frambragt allt och vakar över sed och moral. Förf.
gär så långt, att han menar, att människorna kunnat få kännedom om detta väsen endast genom
en uruppenbarelse. Denna gudstro har sedermera blivit förvanskad genom demon- och själatro.
Häråt ägnas de första fyra föreläsningarna. Boken lämnar en tacknämlig, ehuru ganska apodiktisk,
sammanfattning av förf:s i ett verk pä mänga band framställda undersökningar, men läsaren måste
erinra sig, att åtskillig kritik framställts däremot. M. P. N.
Sommarström, J[osua], [utg.]. Där flodgudens välde viker. Sv. m. 1936.
144 s. 111. portr. Clh. 2:—, inb. 3:50.
Från ett av Sv. missionsförbundets arbetsfält 1 Kina föreligger här ett knippe skildringar, som
pä ett övertygande sätt vittna både om missionens behövlighet och dess stora framgångar. G. Lbrg.
Strömholm, D[aniel]. Bibelns minnen om apostlarna och deras tid. Nst.
1936. 132 s. Cch. 3:—.
En kemiprofessor framlägger här ett försök till tolkning av Nya testamentets tillkomst och
historiska innebörd, som varken är mera uppseendeväckande eller trovärdigare än mänga andra
lösningsförsök, som under tidernas lopp sett dagen. Framställningen vittnar nog mera om intresse
för än något djupare inträngande i de invecklade källkritiska problem, som här föreligga. Hg Pl.
Sundkler, Bengt. Svenska missionssällskapet 1835—1876. Missionstankens
genombrott och tidigare historia i Sverige. Diak. 1937. XXXVI-(-614 s.
Kart. litt. personreg. Cgd. (37035) 10: —.
Akad. avh. Uppsala.
Föreliggande grundliga, utförliga och idérika undersökning har framlagts som akademisk
avhandling. Den är emellertid så populärt (i god mening) skriven, att den bör kunna finna väg till
en större allmänhet. Hg Pl.
Tänkt och timat. Utg. med anledning av fria kristliga studentföreningens
tjugofemårs jubileum 1912—1937. Red. av A. Eeg-Olofsson. Lb. 1937. 178 s.
Portr. personreg. Cgd. (37036) 4:—, inb. 5:50.
Sju olika författare ha frän skilda synpunkter sökt klarlägga den verksamhet och de idéer,
som äro knutna till den är 1912 grundade Fria kristliga studentföreningen. Flera av uppsatserna
äro av sä allmänt intresse, att de förtjäna uppmärksamhet långt utanför de jubilerandes krets.
Hg Pl. ■
Wirén, Edvin. När han öppnade boken. De bibliska böckernas uppkomst,
innehåll och ledande tankar. Ev. f. 1936. 372 s. Litt. Cc. 5: 50, inb. 6: 75.
Arbetet utgör en i uppbyggligt syfte skriven, kortfattad skildring av de olika bibelböckernas
tillkomst, innehåll och religiösa betydelse. Förf. har tagit hänsyn till såväl äldre som nyare forskare
inom exegetikens område. Hg PL
Cic. Uppbyggliga berättelser.
Lindblom, Yngve. Katastrof. Bapt. 1937. 275 s. Cic. 3: 75, inb. 5: 25.
En redbar; okonstlad, hälsosam bok om det trassel, som människor kunna ställa till för sig
själva på grund av oförmåga att tala öppet med sina närmaste. Srn’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
