Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - L. Biografi (med genealogi) - N. Geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N. GEOGRAFI. 87
Wikner, Pontus. Werin, Algot, & Åkesson, Elof, [utg.]. Pontus Wikner.
1837—1937- Gle. 1937. 222 s. Portr. Lc. (37437) 7: 50-
Denna minnesskrift, utgiven för att fira loo-årsminnet av Pontus Wikners födelse, innehåller
åtta bidrag av olika författare, avsedda att belysa skilda sidor av hans filosofiska författarskap.
Betydelsen av hans insats, vilken på mänga punkter pekar långt utöver vad hans samtid tänkte
och förstod, ådagalägges här av Torsten Bohlin, Gunnar Rudberg, John Landquist, Elof Åkesson
och Algot Werin. Kvar står emellertid alltid det bestämda intrycket av att en verkligt klarläggande
skildring av Pontus Wikners väsen kan bliva möjlig först då hans i Uppsala universitetsbibliotek
deponerade, ännu slutna dagböcker göras tillgängliga för forskningen. O. W—n.
N. Geografi.
Beskow, Qunnar. Till Europa. A. B. 1937. 243 s. N. (37094) 5:50.
Reseintryck från Balkanländerna och Förenta staterna bilda grundvalen för en analys av
geografiska och ekonomiska betingelser för statbildningarna, av de olika raserna och de komplicerade
problem de erbjuda ur befolkningssynpunkt samt slutligen av utsikterna för demokratiens och
nationalismens framtid. En intresseväckande sociologisk studie och en synnerligen personlig och
levande reseskildring. B. M.
Campbell, Åke. Kulturlandskapet. En etnologisk beskrivning med särskild
hänsyn till äldre svenska landskapstyper. A. B. 1936. 64 s. 111. kart. litt.
(Studentföreningen Verdandis småskrifter. 387.) Nc. (36104) o: 85.
Bland nordiska etnologer i Sverige är Ake Campbell den som mest intresserat sig för och odlat
begreppsanalys och därtiU hörande termfixering. Hans bok »Kulturlandskapet» är ett nytt och
även värdefullt försök i denna riktning. Det gäller här naturens omdaning genom människans
inverkan, det vill säga utbildningen av det s. k. kulturlandskapet. I anslutning till den forskarskola,
som i Tyskland sedan åtskilliga decennier samlat sig kring temat »Kulturelie Umgestaltung der
Landschaft» har Campbell sökt på grundval av nordisk etnologisk, geografisk och växtbiologisk
forskning lansera en speciell form av kulturgeografi, som huvudsakligen står på humanistisk grund.
Det är för oss etnologer klart, att landskapsmiljön icke blott bör studeras ur synpunkten av naturens
inverkan på människan utan även med avseende på människans omformning av densamma, ty
av de spår, som människan där efterlämnar, kunna slutsatser i sin tur dragas även rörande henne
själv. För etnologen är människan huvudobjektet, för geografen landskapet. Det är den väsentliga
skillnaden dem emellan. När Campbell här betraktar landskapsbilden som det väsentliga, samlade
uttrycket för mänsklig kultur och studiet därav som ett självständigt ändamål, behöver detta icke
betyda, att han vill inordna denna forskningsgren under geografiens domvärjo utan är väl mera en
tillfälligt vald position för att kunna komma till rätta med det högeligen heterogena ämne, som
landskapsfysionomiens växlingar under tidernas lopp innebär. För såväl etnologer som geografer
och ortnamnsforskare är en sådan systematisk undersökning av särskilt stort värde. Campbells
lilla välskrivna och logiskt genomarbetade översikt ger faktiskt både vetenskapsidkaren och
lekmannen anledning till eftertanke och angenäm läsning. S. Exn.
Enström, Per Vilhelm. Mitt i Sverige. Anteckningar rörande
ståndspersoner och menig allmoge ur kyrko- och domböcker mellan åren 1647 och
1811. Nst. 1936. 338 s. Litt. Nen. (36190) 5:50.
Domböckerna, som så länge legat relativt obegagnade, börja nu, i den mån den kulturhistoriska
forskningen vunnit fastare mark under fötterna och förvärvat större anslutning, väcka sä stort
intresse, att deras systematiska utnyttjande och publicerande blivit en fråga för dagen. Som ett
tecken härpå kan man anföra ett icke obetydligt antal utgåvor av städernas tånkeböcker från
medeltidens senare del och från 1500-talet samt häradsdomböcker. I de stora djupgående
ortsbeskrivningar, som sett dagen under senare tid, ha de flitigt begagnats och slutligen ha samlingar och
utdrag publicerats i särskilda volymer på flera häll alltsedan Gabriel Djurklou utgav sina
anteckningar om Kinds härad i Västergötland på 1870-talet. Till den sistnämnda kategorien hör Enströms
»Mitt i Sverige». Han har öst ur hela Jämtlands och Härjedalens domboksskatter och givit ett urval
av mera betecknande och tidstypiska brottmål under två och ett halvt sekel.
Redan denna långa tidrymd och det stora bygdkomplex det här gäller innebär, att man icke får
överdriva dessa dokuments betydelse som representativa och. typiska för sin tid. Med tanke på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
