Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Jacobowsky, C. V. Äldre medicinsk litteratur i Jämtlands bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄLDRE MEDICINSK LITTERATUR I JÄMTLANDS
BIBLIOTEK.
Av C. ViLH. Jacobowsky.
Jämtlands Biblioteks samling av äldre medicinsk litteratur, i synnerhet svensk,
torde vara den förnämsta utanför våra tre, fyra universitetsstäder. Sä gott som hela
denna samling tillhör Jämtlands Biblioteks grundbestånd, vilket som bekant utgöres
av medicine professorn Carl Zetterströms bibliotek. Zetterström, som var soldatson
frän Rödön i Jämtland, f. 1767, d. 1829, skänkte 1816 hela sin boksamling »till ett
Bibliothek för Jemtland». Han samlade i 40 års tid och strävade att hopbringa en
samling av allt, som utkommit av trycket i Sverige, oavsett på vilket språk det var
avfattat och vilket ämne det behandlade. Märkligt för tiden var, att han även hade
öga för variantupplagor. Han var lika intresserad av små tillfällighetstryck som av
stora praktverk, och följden är att, tack vare hans för samtiden kanske löjliga
sam-larvurm, otaliga unika tryckalster bevarats i de över 500 samlingsband med
småskrifter, som Zetterström tillfört Jämtlands Bibliotek. Såsom ett exempel må
nämnas ett sådant band med engelska reklamtryck från 1700-talet, 33 nummer, angående
patentmediciner, hälsokurer o. d. Bland annat förvärvade Zetterström en del
duplet-ter ur Uppsala Universitetsbiblioteks samlingar; ett ståtligt exempel härpå är Flora
danica I—II, Hafnias 1766. En stor mängd svenska medicinska småskrifter köpte
Z. av den kände samlaren och forskaren i svensk topografi och kulturhistoria Abr.
Abr:son Hiilphers. Andra ägarenamn, som man ofta möter i de medicinska
arbeten, som tillhört Z., äro läkarne P. Tilléus (Pehr Cornelius Tilléus, f. 1747, d. 1827),
Matthias Kräpp, Claes Kräpp (provinsialläkare i Härjedalen 1824—37), G.
Svede-lius (f. 1748, d. 1804). Av den bekante läkaren assessor Henric Gahn (d. 1816), i
vars hus Zetterström vistades som informator, erhöll han troligen en del tryckta
arbeten och handskrivna kompendier.
Efter Zetterströms död färdigbyggdes bibliotekshuset på Frösön, där Jämtlands
Bibliotek förvarades från 1833 till hösten 1912, då det omsider överfördes till staden.
(Vidare härom i en uppsats av S. J. Kardell i Bibl.bl. 1916.) Den medicinska
avdelningen har efter Zetterströms död ökats genom diverse gåvor av olika läkare, vidare
genom köp av modern populärvetenskaplig litteratur och genom överflyttning från
Östersunds h. allm. läroverks bibliotek av medicinska avhandlingar. Inalles utgör
den medicinska avdelningen närmare 75 hyllmeter, varav 18 m. tidskrifter.
Visserligen är i Zetterströms samling beståndet av samtida svensk litteratur
fullständigast och mest imponerande, men även av äldre och utländsk litteratur
finner man egentligen allt, som man rimligtvis kan begära. En kort summarisk
redogörelse för samlingen torde därför vara av mera allmänt intresse — den blir tillika
en snabbrevy över medicinens historia.
Hippokrates, läkekonstens fader, finnes i många upplagor: Basel 1546 —
krigsbyte ur konung Sigismund Augusts bibliotek i Warschau, liksom en ståtlig latinsk
upplaga av Aristoteles Historia animalium, Parisiis 1533, fol. ■—, vidare Lugduni
(Lyon) 1554, Lugduni Batavorum (Leyden) 1665 o. s. v. Av de romerska medicinska
författarne ägde Zetterström fem upplagor av A. Cornelius Celsus, den äldsta tryckt i
Lyon (Lugduni) 1554, och av Claudius Galenus en upplaga i fyra band, Basileas 1542,
fol.; dessutom mindre upplagor av dessa antika auktorer.
Från medeltidens förnämsta medicinska lärosäte, Salerno, härstamma de
versifierade latinska lärosatserna, som med kommentar av Johannes de Mediolano
finnas i JB i flera upplagor (Medicina salernitana, Schola salernitana). Den arabiska
läkekonstens stora namn, filosofen Avicenna, är representerad med en latinsk
upplaga från 1532. Andreas Vesalius’ arbete om människokroppens anatomi finnes blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
