Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Jacobowsky, C. V. Äldre medicinsk litteratur i Jämtlands bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄLDRE MEDICINSK LITTERATUR I JÄMTLANDS BIBLIOTEK. lOy
Under den tid Hiärne var preses i Collegium medicum utfärdades den första
medicinalordningen, d. v. s. hälsovårdsstadgan, 1699. Såväl denna som 1742 års
finnes i JB; likaså Collegium medicums, d. v. s. Medicinalstyrelsens, redogörelser
för Medicinalverket i Riket, byggda på provinsialläkarnas rapporter (1765, 1769),
samt av dessa föranledda polemiska skrifter; doktorerna Skragge och Schiitzercrantz
råkade nämligen i häftig strid rörande orsakerna till morianen Phaetons död på
Drottningholm.
Biblioteket äger i flera exemplar mer än ett dussin småskrifter av
Uppsalaprofessorn Laur. Roberg (f. 1664, d. 1742), som genom sin originella nystavning och
kärnfulla götiska svenska alldeles skilde sig från tidens andra författare. Bland
annat utgav han en handledning i anatomi, »Lijkrevnings tavlor» (1718). Hans
samtida Johan Linder, adlad Lindestolpe, var också mycket produktiv; han utgav bl. a.
förhållningsregler under »en grymm Pestilentialisk Fahrssot» (1710), »Tanckar om
Matkar och Skrijdfää i Menniskians Kropp» (2 uppl. 1718), arbeten om Wiksbergs
brunn och surbrunnar i allmänhet, böcker i botanik och färgkonst,
hyllningsver-sar etc.
Robergs lärjunge Carl von Linné är i JB företrädd med »Materia medica» (1749)
och »Genera morborum» (1763), förutom talrika dissertationer, botaniska arbeten,
reseböcker, »Systema naturae» etc. Linnés eget betydande medicinska och botaniska
bibliotek såldes, som bekant, jämte hans stora herbarium till England. Det tillhör
nu Linnean society i London. Vid besök där i somras kunde jag konstatera att
Linné aldrig skrev namn i sina böcker. Böcker, som enligt traditionen tillhört
honom, finnas dessutom i Linnémuseerna i Uppsala och på Hammarby. Det är sålunda
ytterst sällan man eljest i Sverige hittar en bok, som bevisligen tillhört
blomsterkonungen. En sådan finnes dock i JB, ett exemplar av Skånska Resan, som han
utgivningsåret skänkt sin son och namne, enligt dennes anteckning ä försättsbladet:
»Carolus Linnaeus. accepi a patre meo 1751 Julii 2». (Carl d. y. var född 1741.)
Att Linnés och Zetterströms samtida, Nils Rosén von Rosenstein, David von
Schulzcnheim, Sven Anders Hedin m. fl., äro representerade i JB med en praktiskt
taget fullständig uppsättning av sina skrifter, är redan antytt. Samlingen av
modern svensk medicinsk litteratur är väl varken fylligare eller sämre än i andra större
landsortsbibliotek.
JB har en bra samling veterinärlitteratur, särskilt rörande hästens sjukdomar,
vilket givetvis intresserar jämtarne, liksom all slags hippologi. Äldst är Mårten
Behms »Een ny och ganska nyttigh Läkiarebook om Häste Läkedomar», Sthm 1648.
Däremot är tandläkeriet, bland vars många utövare i Östersund och på länets
landsbygd JB äger mänga gynnare och flitiga kunder, den sämst företrädda
avdelningen. Det enda äldre arbete på svenska, som finnes, är — 13 exemplar — »Korrt
underrättelse om de mäst vanliga Tand-sjukdomar» av Joel Assur, jude liksom
överhuvud de första svenska tandläkarne.
Farmacien åter är synnerligen väl företrädd. Den svenska farmakopéen finnes
i alla editioner, varibland den första (1775) och den ståtliga femte (1817), åtskilliga
»husapotek» i alla möjliga format, »Pharmacopoea pauperum» o. s. v.
Rättsmedicinsk litteratur finnes även en hel del, likaså medicinsk historia (samt
naturligtvis de många biografiska uppslagsverken över läkare). Samlingen av äldre
dissertationer är mycket imponerande, men ej i önskvärd mån katalogiserad.
Nämnas kan, att den stora avdelningen hygien är uppdelad på bl. a. skolhygien; även
finnes en särskild avdelning om eldbegängelse; likaså har inom avdelningen
fysiologi utbrutits arbeten om döden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
