Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Från biblioteksfronten - »Biblioteksarbetet borde centraliseras»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BIBLIOTEKS FRONTEN
»BIBLIOTEKSARBETET BORDE CENTRALISERAS.»
Under denna rubrik gör tidskriften Folklig kultur ett inlägg i det aktuella
problemet : kommunala folkbibliotek—studiecirkelbibliotek.
Först refereras ett uttalande i saken av bibliotekarie Harald Nordström i ett
radioföredrag för en tid sedan:
Biblioteksarbetet borde centraliseras, hävdade bibliotekarien Nordström i sitt
radioföredrag häromsistens. Han framhöll bl. a.: »decentraliseringen är ett typiskt
drag i den svenska biblioteksverksamheten. Denna decentralisering har sina
naturliga grunder. Men den har också sina nackdelar. Anslagen frän det allmänna
plottras ut på alltför många händer och den ekonomiska stabiliteten blir klen.
Vad det nu gäller är att skapa former av centralisering, som låta oss behålla
fördelarna av utbrytningen samtidigt som man motverkar dess avipidor.
Bibliotekens samarbetsproblem är icke en fråga av i dag. Det är sannolikt att man
genom bibliotekariesammanträden i många kommuner når ett varaktigt resultat. Men
det kan också hända att bibliotekariesammanträdena och med dem fastställda linjerna
för samverkan endast är inledningen till en verklig centralisering av kommunens
biblioteksarbete. Det kan hända att vårt biblioteksarbete i gemen måste söka sig
fram till en verklig kommunal koncentration, utbilda en organisation i vilken det
kommunala biblioteket är centrum».
Redaktionellt gör Folklig kultur följande reflexioner:
Detta är riktigt. Splittringen är i stor utsträckning förklarlig. Varje
folkrörelse har tagit upp bildningsarbetet som en uppgift bland de övriga. Till varje
sådan bildningsrörelse hör biblioteksverksamhet. Det har därför kommit att finnas
platser, många platser i landet, där vi finna fem, ja sex små bibliotek i ett enda
samhälle, ofta flera bibliotek i en och samma lokal i skilda skåp med ibland skilda
öppningstider. Det borde kunna ske ett samarbete i sådana fall. Så sker ju även
alltmera. Man har gemensamma överläggningar om bokanskaffning, gemensamma
tider för utlåning, gemensamma anslag från komumnen delas i god sämja etc. Men
det kan vara av nöden att detta samarbete drives längre, att biblioteken slås samman
eller att de tillsammans gå upp i det kommunala biblioteket.
Besinnar man allt det dubbelarbete, som utföres i »den andra ändan», d. v. s.
hos studieförbundens centrala ledningar, får man ytterligare skäl för en
rationalisering av biblioteksverksamheten. Med hänsyn till dessa omständigheter instämma
vi med Harald Nordström. Men vi äro också angelägna att instämma i hans
mening beträffande sättet och takten för en dylik kommunal centralisering.
»Biblioteksarbetets centralisering må emellertid icke forceras, den ska växa fram organiskt
och få form av de speciella förhållandena inom kommunen.» Det är just ABF:s
ståndpunkt i frågan: centraliseringen bör främjas där förhållanden äro mogna för
åtgärden. Den får icke forceras. Och än en sak: Vid centralisering måste garantier
ges att studiecirklarnas behov av studielitteratur kommer att tillgodoses minst lika
bra som i studiecirkelbiblioteket och att studiecirklarnas folk fä inflytande pä
bokanskaffningen som hittills. Vidare att de på platsen arbetande studieförbunden få
representation i biblioteksstyrelsen och att bibliotekarien äger eller skaffar sig
insikter i studiecirklarnas arbetssätt och behov och i sin person och gärning blir en
förbindelselänk mellan biblioteket och studiecirklarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
