Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Ljung, R. Samarbetet mellan skola och bibliotek i Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMARBETET MELLAN SKOLA OCH BIBLIOTEK I NORGE. 143
bete, som glädjande nog vunnit uppmärksamhet också utanför Skandinavien. (Se
härom Johannes Langfelts uppsats »Buoherei und Schule» i »Zur
Schiilerbiicherei-frage», Stettin 1929, eller Erwin Ackerknecht, Skandinavisches Biichereiwesen»,
Stettin 1932.) Då i Norge de gamla skolbiblioteken i och med folkbibliotekens
uppsving mångenstädes råkat i förfall — den nya biblioteksförfattningen blir här till
gagn för de mindre städerna — har ungdomen bl. a. på grund av den moderna
arbetsskolans krav måst söka sig till de kommunala biblioteken, där i regel
barn-och ungdomsavdelningar upprättats. Vill läraren komma i kontakt med sina elevers
läsning sker detta genom samarbetet mellan skolan och biblioteket, vilket samarbete
som nämnts bedrives i olika former beroende på kommunens storlek,
befolkningstätheten, skolornas avstånd frän biblioteket och dettas tillgång på personal och
utrymme samt på intresset hos vederbörande lärare eller styrelse.
Låt oss först se, hur saken ordnats i ett medelstort bibliotek som det i Drammen
(25,000 invånare) ! Ungdomsavdelningen där bedriver samarbetet i form av
klassbibliotek, »boksett», bokundervisning, bildsamling och en läsesal i en av
folkskolorna. Men huvudvikten lägges här pä klassbiblioteken, vilkas uppgifter fröken
Schaaning enligt en uppsats i »Håndbok i norsk barnebibliotekararbejde», Oslo 1927,
anser vara att ersätta det goda hemmets boksamling. Det bör vara så sammansatt
att böckerna ge näring åt barnens tanke- och känsloliv, väcka deras intresse för
skolarbetet och därjämte direkt öka deras kunskaper. Klassbiblioteket är med andra
ord nödvändigt i den moderna arbetsskolan med den vikt denna lägger på elevernas
självständiga arbete, men det avser dessutom att väcka de ungas intresse för
läsning av god fack- och skönlitteratur även efter slutad skolgång och visar därmed
vägen från skolan till folkbiblioteket.
Klassbiblioteken, vilka organiserades redan år 1918, fastän då i blygsam skala,
bestå nu av 2,217 bd, utplacerade i stadens 4 folkskolor. Under
höstterminen 1936 utlånades till klasserna s—8 46 bibliotek, vart och ett innehållande
c:a 40 böcker — alltså i regel något fler än klassens elevantal — och utlåningen var
då 8,303 vol. d. v. s. i genomsnitt 181 lån per klassbibliotek. Under våren 1937
utlämnades 52 bibliotek med 8,925 utlån d. v. s. i genomsnitt 172 lån pr bibliotek.
Varje klass får alltså 80 böcker pr läsår och av dessa utgöres c:a av facklitteratur.
Biblioteken, som förvaras i särskilda lådor, utlämnas höst och vår efter beställning
av klassföreståndaren, vilken även handhar själva utlåningen.
Bokinköpen verkställas av folkbiblioteket, vilket också i regel handhar själva
bokvalet, varvid dock stor hänsyn tages till lärarnas speciella önskningar men först
och främst till kursen samt till elevernas ålder och kön. För inköp och bindning,
transport m. m. har biblioteket på sin budget anvisat ett särskilt belopp; 1936/37
förbrukades för klassbibliotekens räkning kr. 2,250: 90. Böckerna förvaras som sagt i
skolorna, där bibliotekspersonalen verkställer inventering i juni och december. Om en
bok då måste kasseras, köpes antingen ett nytt ex. av densamma eller — särskilt
gäller detta facklitteraturen — ersättes den med en modernare. Skulle en lärare ej
vara nöjd med det bibliotek, han fått sig tillsänt, eller önskar han fler arbeten i ett
visst ämne, tillmötesgår biblioteket i möjligaste mån med hjälp av det egna
bokbeståndet hans framställning. Men de på detta sätt lånade böckerna återlämnas
sedan direkt till biblioteket.
Över beståndet i de fasta klassbiblioteken ■— alltså de bibliotek, vilkas
sammansättning är tämligen oförändrad år från år — har folkbiblioteket utarbetat en
sten-cilerad katalog, som var höst revideras och sändes till överlärarna. Frestande vore
det att här ge åtskilliga exempel på bibliotekens sammansättning, men det får räcka
med att nämna att i urvalet för klass 8, (där de barn gå, som efter sin avgångs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
