Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Biblioteksnotiser - Tunabergs folkbiblioteks nya lokal i Nävekvarn - Varbergs biblioteksfråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBLIOTEKSNOTISER
Tnnabergs folkbiblioteks nya lokal i Nävekvarn invigdes den 8 maj innevarande
Er under festliga former. Biblioteket började sin verksamhet redan 1859 och har alltsedan dess
oavbrutet verkat, även om det givetvis utnyttjats ojämnt nog under Irens lopp. En rationell
och förutseende åtgärd, som burit rik frukt, var sammanslagningen år 1929 mellan Tunabergs
sockenbibliotek, dess A. B. F.- och I. O. G. T.-bibliotek samt Nävekvarns
biblioteksförenings boksamling. En annan organisatorisk åtgärd av största vikt var bibliotekets uppdelning
på en huvudavdelning i Nävekvarn och tre filialer på olika platser i den vidsträckta och
relativt folkrika (2.035 kommuneli. Under åren från och med år 1929 har huvudavdelningen
varit den, som relativt taget varit sämst ställd vad lokalen angår, varför denna fråga här varit
ständigt aktuell. Olika planer och projekt ha avlöst varandra, och först under år 1937 nåddes
ett resultat genom en överenskommelse mellan Tunabergs kommun och A-b. Näfveqvarns bruk,
varvid det sistnämda för bibliotekets räkning iordningställde en bruket tillhörig lokal, som
kommunen förband sig att under mycket förmånliga villkor hyra för en tid av 20 är.
De lokaler, som sålunda åstadkommits genom ett gott samarbete olika lokala myndigheter
emellan kunna betecknas som mycket tilltalande och ändamålsenliga. Den omtalade
bibliotekslokalens samlade ytinnehåll uppgår till drygt 165 kvm., fördelade pä ett kapprum, ett
utlåningsrum, en läsesal, ett litet arbetsrum för bibliotekarien, två studiecirkelrum samt ett mindre
arkivutrymme. Utlånings- och läsrum, åtskilda av en glasvägg, rymma tillsammans c:a 115
hyllmeter, vilket antal givetvis betydligt kan utökas. Ännu omfattar dock biblioteket, inklusive
filialernas bokbestånd, ej mera än c:a 4.000 volymer, varför den nuvarande kapaciteten gott täcker
behovet för närvarande. Även under provisoriska och primitiva förhållanden har
utlåningsverksamheten i Tunaberg varit livlig, sålunda var under år 1937 antalet boklån och låntagare 5.789,
respektive 305. Det läsrum, som biblioteket nu kan glädja sig åt, med en handbokssamling
omfattande c:a 350 band och ett tidskriftsbestånd uppgående till i runt tal 35 löpande
tidskriftsårgångar, kommer helt säkert att bidraga till att biblioteksfrekvensen ytterligare kommer att
ökas, ty det är ju en tillgång, som i ett brukssamhälle av Nävekvarns struktur ej kan
överskattas. (I förbigående kan nämnas, att bibliotekets budget för närvarande uppgår till 5.250: —
kronor.)
Vid invigningen deltogo — och medverkade — representanter från olika lokala
myndigheter, länets centralbibliotek, A. B. F:s Sörmlandsdistrikt m. fl. samt ett stort antal inbjudna
frän orten. Samtliga enades om att såväl lokaler som inventarier sällsynt väl harmonierade
med och kompletterade biblioteket i dess helhet samt på ett lyckligt sätt motsvarade
verksamhetens art och arbetssätt. Tora Hanimarskiöld.
Varbergs biblioteksfråga. Vid årssammanträde med Varbergs lokalavdelning av A. B.
F. behandlades bl. a. ett förslag av styrelsen om avveckling av avdelningens bibliotek, det
förutvarande arbetarbiblioteket. Boklänens antal hade under de senaste åren avtagit och det ansågs att
det vore en misshushållning med arbetskraft att hälla biblioteket öppet ett par dagar i veckan
för de fätaliga boklånens skull. Samtidigt framhöll styrelsen att det värdefulla bokbeståndet
skulle bättre kunna utnyttjas om det införlivades med Varbergs stadsbibliotek. För att lämna
en orientering i tillvägagångssättet härvidlag hade styrelsen tillkallat centralbibliotekarien Roth,
Halmstad, som framhöll att det kunde tänkas olika alternativ för biblioteksverksamhetens
centraliserande inom ett samhälle. Det enklaste och för stadsbiblioteket ur arbetssynpunkt
bekvämaste vore att det mindre biblioteket helt uppginge i det större. Man kunde också tänka sig
att A. B. F:s bibliotek komme att utgöra särskilda avdelningar av stadsbiblioteket med särskild
statistikföring i vilket fall man hade utsikt att för A. B. F:s bibliotek behålla de hittills
utgående anslagen. I sådant fall kunde A. B. F:s böcker anbringas antingen i särskilda hyllor i
Stadsbiblioteket eller bland dettas övriga böcker. Dessa möjligheter betecknades som alternativ
2 och 3. Slutligen kunde man tänka sig ett fjärde alternativ eller att A. B. F;s bibliotek kunde
behållas kvar i sin nuvarande lokal och utgöra en filial av stadsbiblioteket. Vilket av de tre
första alternativ man valde, finge man räkna med, att stadsbiblioteket hos A. B. F:s
studiecirklar deponerade särskilt uppslagsverk och facklitteratur under hela studiesäsongen.
Varbergs stadsbiblioteks bibliotekarie, folkskolläraren G. Gullstrand, förordade alternativ i,
men förklarade att stadsbibliotekets ledning också gärna skulle gå med pä nummer två av
alternativen. Han underströk också stadsbibliotekets villighet att deponera studielitteratur hos
studiecirklarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
