Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Biblioteksnotiser - Bibliotekskursen 3-13 augusti 1938 - Utnämningar - En bokförläggarens syn på biblioteken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBLIOTEKSNOTISER. 1/7
S:t Pers folkbibliotek; Isak Eman. Vigård, Nacka kommunala folkbibliotek; Viktor Wikström.
A. B. F.-biblioteket nr 1104, Boliden; Selim Åberg, Rättviks församlingsbibliotek; Elias
Engelbrekt Öhlin, Bureä församlingsbibliotek; Sven Öjlert, Arboga stadsbibliotek; Ida Östberg,
Svärd-sjö folkbibliotek.
Deltagare utan traktamente var Nils W. Kristensson, A. B. F.-biblioteket nr 317, Lund.
Utnämningar: till bibliotekarie vid stifts- och landsbiblioteket i Skara fil. d:r C. U. V.
Jacobowsky, Östersund; till centralbibliotekarie i Södermanlands län fil. mag. Gunborg
Nyman, Örebro; till bibliotekarie vid Laholms stadsbibliotek fru Sigrid Spens-Odde, Halmstad;
till assistent vid Nyköpings stadsbibliotek fil. mag. Ingeborg Wester, Hälsingborg; till vik.
biblioteksassistent vid Luleå stadsbibliotek fil. kand. Inga Hofvendahl; till e. amanuens vid
Hälsingborgs stadsbibliotek fil. mag. Bengt Grane.
En bokförläggares syn på biblioteken. I tidskriften Reformatorn lästes för någon tid
sedan en intervju (av signaturen S. E.) med chefen för Tidens förlag bokförläggare Karl Olsson
i samband med förlagets 25-årsjubileum angående problemet bibliotekbokförsäljning. Herr Olsson
yttrade bl. a.: — Det är samma förhållande med boken som med varje annan vara: ju mer
omtalad den blir, ju större intresse den väcker hos allmänheten, desto mer säljs den. Alltså, om
man stimulerar läsintresset, vidgar man avsättningsmöjligheterna för böcker. Lät oss fä så mänga
bibliotek och sä mänga läsecirklar som möjligt — då kommer också antalet bokinköp att stiga!
Den som genom en läsecirkel kommit att läsa en bra bok rekommenderar den åt andra och
köper den kanske också själv. Bibliotek och läsecirklar tillfredsställer läsbehovet hos dem, som
helt enkelt inte har råd att köpa böcker i någon större utsträckning. Inte ens bokbarerna tycker
jag är så farliga, de kan ändå inte nå annat än en mycket liten del av svenska folket.
— Och vad ska man dä säga om författartvåkronan ?
— Den skulle absolut vara till skada. För min del tror jag att till och med den frivilliga
karenstid, som biblioteken ålagt sig för nyutkommen litteratur, gör mer ohägn än nytta.
Författarna har stirrat sig blinda på förhållandena i Stockholm och andra stora städer men förbiser
den väldiga landsbygden.
— Hur inverkar konjunkturförhällandena på bokmarknaden? blir den nyfikne intervjuarens
nästa fräga.
— Bokförsäljningen ökar tydligt under en högkonjunktur, speciellt beträffande större verk. Men
beträffande bokförlagens årsförsäljning sker det en utjämning vid lågkonjunktur, som gör att
nedgången inte blir alltför katastrofal. I dåliga tider köper folk nämligen i större utsträckning
böcker till jul. Även om man inte kan köpa någon dyr julklapp så vet man att en bok alltid
är välkommen.
— Hur är det med den populärvetenskapliga litteraturen?
— Man har på senare är kanske kunnat märka en viss stegring i intresset för populärvetenskap,
framförallt den populärvetenskapliga nyttolitteraturen. Överhuvud taget har intresset för människan
närstående problem ökat, socialpolitisk litteratur har alltså rönt ett uppsving, och beträff’ande
problem, som berör fackföreningsrörelsen har intresset tagit ett ofantligt steg framåt.
— Och reseskildringarna är fortfarande lika populära?
— De har alltid sin givna publik. Se på en sådan reseskildrare som Bruce Lockhart! Han
är rolig och han är inte rädd att ge sig själv i sina böcker och rör sig kiing nuets problem —
och med sina böcker har han redan skapat sig en stor publik.
— Har det starka intresset för resor inverkat stimulerande pä intresset för reseskildringar?
— Det är ännu relativt sä få, som kan företa utlandsresor att det inte betyder något att tala
om. Men nu som förr ligger det ju människan i blodet att vilja uppleva något som skiljer sig
frän den grå vardagen, och skildringarna från främmande länder tillfredsställer det behovet.
Men den moderna reselitteraturen skiljer sig rätt mycket från den äldre. Förr rörde den sig om
nyupptäckta, mystiska länder, nu t. ex. om det brittiska imperiet och dess problem. Och ett
nytt moment har kommit till genom den alltmer skärande motsatsen mellan den primitiva
livsföringen och den moderna civilisationen.
Tidens förlag har mer än de flesta förlag underhållit förbindelse med folkbildningsrörelsen,
dess organisationer och ledande män. Det är alltsä en naturlig sak att vi till sist fråga dir.
Olsson, vad han anser om studiecirklarnas betydelse för bokintresset.
— Studiecirklarna har, parallellt med biblioteken, stimulerat läslusten i mycket hög grad och
värvar ständigt nya bokläsare.
— Kan man märka någon skillnad i bokbeståndens sammansättning mellan t. ex. ABF- och
lOGT-bibliotek?
— ABF-biblioteken är mera fackbetonade än IOGT:s, som i relativt större utsträckning skaffar
skönlitteratur, svarar dir. Olsson. Det är förresten märkligt vad en intresserad bibliotekarie eller
studieledare kan göra för att väcka en hel bygds litteraturintresse! Se bara på vad IOGT;s
nuvarande ordenstudieledare G. A. Ljungberg åstadkommit i Riddarhyttan. Han är ett lysande
vittnesbörd om vad en enda person kan göra för att väcka folks läslust!
12 — 550070. Biblioteksbladet 1938.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
