Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Sveriges allmänna biblioteksförenings årsmöte i Eskilstuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 SVERIGES ALLM. BIBLIOTEKSFÖRENINGS TJUGOFJÄRDE ÅRSMÖTE.
vit en årsöversikt av Bibliotekens försäljningscentrals verksamhet, avslutades
förmiddagens förhandlingar. Efter en lunchpaus gåvo sig därefter mötesdeltagarna på
strövtåg i de rymliga och trivsamma bibliotekslokalerna, vilka demonstrerades av
centralbibliotekarie Tora Hammarskiöld och bibliotekets övriga tjänstemän. De
närvarande togo intresserat del av bibliotekets resurser och tekniska anordningar,
och först efter halvannan timma samlades man åter för att åhöra landsantikvarien
Ivar Schnells föredrag om »Då i6oo-talets sörmlandspräster skrevo kulturhistoria».
Det intressanta föredraget slog livligt an på auditoriet, som avtackade
föredragshållaren med kraftiga applåder.
Av det officiella programmet för dagen återstod nu endast stadens middag för
biblioteksmötets deltagare på Strömsholmen. Men dessförinnan samlades man till
en diskussion angående bildandet av en personalförening för heltidsanställda vid
folkbiblioteken. Initiativet härtill hade tagits av 1938 års bibliotekskurs, vilken
utsett en kommitté för att utreda saken. Till ordförande under denna diskussion
valdes fröken Hammarskiöld och till sekreterare fröken Bianchini. Ett
inledningsanförande hölls av en av de kommitterade, fil. mag. Kerstin Munck af Rosenschöld,
Landskrona, vilken redogjorde för de riktlinjer kommittén tänkt sig för den
blivande föreningen. Som medlemmar borde ingå dels den heltidsanställda personalen
vid folkbiblioteken, dels de som genomgått skolöverstyrelsens 5 månaders
biblioteks-kurs. Efter en kortfattad redogörelse för hur den danska
Bibliotekar-sammenslut-ningen arbetar gick fröken Munck in på den blivande föreningens uppgifter och
arbetssätt. Uppgifterna voro dels att verka för bättre ekonomiska villkor för
bibliotekens tjänstemän, dels att göra propaganda för yrket genom tidnings- och
tidskriftsartiklar, broschyrer och föredrag. Vidare borde föreningen bilda en central
för elev- och vikariatanställningar samt verka för att få benämningen bibliotekarie
antagen som en ren yrkestitel för alla med fullständig biblioteksutbildning. —
Sedan gällde det frågan om föreningens organisation. Borde en dylik förening direkt
anslutas till Sveriges allmänna biblioteksförening, eller borde den vara fristående?
En anslutning till Kommunaltjänstemannaförbundet borde även kunna tagas i
övervägande. — Fröken Mtinck slutade sitt anförande med att föreslå, att en preliminär
teckning av medlemmar i törenmgen borde ske och en interimsstyrelse tillsättas,
vilken dels skulle utreda frågan om anslutning till Sveriges allmänna
biblioteksförening, dels utarbeta stadgar för föreningen.
Efter inledningsanförandet vidtog en mycket animerad diskussion, i vilken
yttrade sig herrar Lundstedt och Genell, Göteborg, E. Trettondal-Eriksson, Mölndal,
Anger, Stockholm, G. Nilsson, Kristinehamn, G. A. Gustafson, Karlstad,
Wieslan-der, Örebro, M. Andersson, Stockholm, A. Johansson, Västervik, och Nosslin, Malmö.
Man beslöt att bilda en förening, och i interimsstyrelsen invaldes följande
medlemmar: fröknarna Hammarskiöld, Munck och Bianchini, herrarna N. Roth och Genell.
Till suppleanter valdes fröken Gunborg Nyman och herr Mauritz Andersson. Vidare
beslöts att styrelsen skulle framlägga ett stadgeförslag vid Sveriges allmänna
biblioteksförenings årsmöte 1939. Ett erbjudande från Sveriges allmänna biblioteksförenings
styrelse att före den nya föreningens konstituerande förskottera medel accepterades
tacksamt.
På kvällen gav Eskilstuna stad middag på Strömsholmen för samtliga
mötesdeltagare och ett antal andra inbjudna. Det blev redan från början en glad och
otvungen stämning över denna middag, där man fick lyssna till en mångfald tal.
Hälsningstalet hölls av stadsfullmäktiges ordförande, herr Hellström. Doktor Tynell
hyllade Eskilstuna stad och dess styresmän, och doktor Efvergren talade för det
nordiska samarbetet på folkbildningens område, vilket tal kvitterades av Norges repre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
