Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Linder, Greta. Korrespondensundervisning i biblioteksskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
korrespondensundervisning i
biblioteksskötsel.
Folkbiblioteksarbetec är f. n. i vårt land och kommer väl i överskådlig framtid
att förbli en bisysselsättning; undantag utgöra t. v. endast ett so-tal bibliotek
i städer och ett par enstaka söndra större samhällen. Det torde i själva verket vara
minst 6,000 personer, viika som föreståndare för våra folk-, skol- och
studiecirkelbibliotek syssla med biblioteksskötsel. De flesta av dessa ha ingen särskild
utbildning för arbetet. I mänga fall ha de visserligen i större eller mindre grad den
bokkännedom, som är en oundgänglig förutsättning för att kunna sköta inköpen på ett
tillfredsställande sätt och handleda publiken, antingen det gäller studier eller
läsning för rekreation. Men i fråga om de praktiska sidorna av arbetet sakna de allra
flesta någon utbildning.
Det bör här erinras om att de länskurser i biblioteksskötsel, som under många
år regelbundet anordnades med understöd från staten och som särskilt togo sikte
på de små bibliotekens personal, ej längre stå till buds. Efter 1930 ha
bibliotekskurserna —• på något enda undantag när — förlagts till Stockholm och de ha, med
anledning av de nya författningsbestämmelserna, erhållit en i viss mån annan
funktion mot förut, nämligen den kompetensprövning, som står i samband med
beviljandet av högre statsunderstöd (understöd över 2,000 kronor samt tilläggsunderstöd).
Dessa kurser ha därigenom kommit att avse bibliotek av en något större typ, under
det att bibliotek med statsunderstöd om högst 400 kronor f. n. i stort sett stå utan
möjlighet till utbildning, om man frånser den mycket summariska undervisning, som
kan ifrågakomma vid de korta möten om en ä två dagar, som centralbiblioteken,
riksförbundens distrikt samt biblioteks- och bildningsförbunden inom vissa län bruka
anordna. Även om en utbyggnad av denna kursverksamhet skulle kunna ske —
därest i enlighet med ett framlagt förslag statens kursanslag ökas — återstår
emellertid ett ganska svårlöst problem.
Den tanken har då uppstått, att här vore ett fält för den moderna
korrespondensundervisningen. Sverigjs allmänna biblioteksförening har ansett tiden inne för
ett försök och har genom bibliotekskonsulenten Greta Linder och
centralbibliotekarien Gösta Östling inbjudit till en kurs under vintern 1938^1939, i första hand avsedd
för de små bibliotekens föreståndare men öppen även för andra som ha med
biblioteksarbete att göra. önska flera personer slå sig tillsammans, t. ex. så att de
arbeta som en studiecirkel, står dem detta fritt.
Meningen vore att denna gången koncentrera sig till den mera tekniska sidan
av biblioteksskötseln och alltså t. v. utelämna bokkunskapen, i fråga om vilken
anvisning endast kommer att lämnas om de hjälpmedel, som stå till förfogande.
Av de planerade åtta breven komma de två första att behandla frågan om
folkbibliotekens uppgifter, statsunderstöden samt den hjälp biblioteken kunna erhålla
genom centralbiblioteken, vidare frågan om samarbete, bibliotekspropaganda samt
lokaler; övriga brev ägnas katalogisering och klassifikation, utlåning m. m.
Till grund för undervisningen läggas ett par arbeten, vilka förutsättas finnas i
biblioteken eller anskaffas och som ingå i de av Sveriges allmänna
biblioteksförening utgivna serierna. 1 varje brev kommer hänvisning att göras till avsnitt av des-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
