Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Litteratur - N. Geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235 N. GEOGRAFI.
Hildebrand, Karl. Afrika. Kolonimakter och infödda folk. H. G. 1936.
410 s. Kart. litt. Np. (36359) 10:—, inb. 13:—.
En saklig och överskådlig handbok för den som vill ha påtagliga fakta och i möjligaste mån
objektiva översikter. En bok som denna borde ej behöva riskera att förlora aktualitetsintresset i
brådrasket — så brännande som koloniproblemen tendera att bli. K. T.
Johann, A[lfred] E[rnst], [pseud. för Alfred Wollschläger]. Kängurus,
kopra och koraller. Resor och upplevelser i Australien och Söderhavet. Övers,
[från tyskan] av Arthur Johnson. Lq. 1937. 303 s. 111. kart. Nr. (37181)
8: 50, inb. 11: 50.
Orig:s titel: Kånguruhs, Kopra und Korallen.
En klämmig titel, men boken handlar värken om kängurus, kopra eller koraller; i stället ger
den en läsvärd skildring av Australiens näringsliv och sociala förhållanden, byggd pä egensyn
och vederhäftiga sagesmän. Intrycket är som vanligt beklämmande; ett andefattigare s. k.
kultursamhälle torde aldrig ha existerat. Tredjedelen av boken består av rent fyllnadsgods från diverse
platser i Stilla havet och kunde saklöst ha varit oskriven. C. S—g.
Lajtha, Edgar. Landet som ler. Till svenska [från tyskan] av Algot Ruhe
och Frida Hellstedt. L. H. 1937. 263 s. 111. Noc. (37224) 6:75.
Orig:s titel: Japan — gestern, heute, morgen.
Den tysk-ungerske förf. har rönt den sällsynta hedern att få sin bok rekommenderad även i
Japan. Japanerna äro eljest oerhört misstrogna mot främlingar och sätta gärna i händerna på
resande broschyrer, som tala om för dessa, vad de böra tänka om landet och folket. Antagligen ser
Lajtha åtskilligt med japanskt färgade glasögon. Särskilt tycks detta gälla förhållandena i
Man-chukuo. Man måste dock beundra den grundlighet, varmed han sökt sätta sig in i allt, och han
intresserar sig för sä olika saker som Mikiwotos pärlodling, prof. Saikis folknäringsplaner och den
japanska »flickoperan». Hans syn på Nippon kristalliseras i dessa utsökta rader: »Hopsvetsade till
nation äro japanerna härda som en blank svärdskllnga, men som individer gå de genom livet
okonstlade som körsbärsträdets blommor — under evig längtan efter vetande och skönhet.» H. Sg.
Mielche, Hakon. Monsunens sista resa. Övers, [från danskan] av Harald
Beijer. Nst. 1937. 357 s. 111. N. (37270) 9:—, inb. 11:—.
Orig:s titel: Monsunens sidste Rejse.
En bok om Stilla havet, sådant det tedde sig för Monsunens besättning. Det är vår gamla
bekanta »Monsun», men Knud Andersen är icke med och resan var icke lagd efter hans linjer; den
nya danska expeditionen, även den på många vis ett originellt sällskap, söker landet och
människorna mer än havet. Ändamålet var att göra en sista bottenskrapning efter etnografika; de besökte
sä många ögrupper som möjligt och lyckan följde dem ända till den stormnatt då »Monsunen» fann
sin död pä revet vid Vanikoro. Mielche har ofantligt mycket att berätta och hans stil präglas av
dansk godmodighet och humor; icke sä litet därav är kvar i översättningen. Och teckningarna äro
kvar, de små gubbarna i marginalen, mönster i sitt slag, lustiga och fyndiga. Alltsammans är ganska
olikt de vanliga reseskildringarna, och det skadar icke. C. S—g.
Nyström, Erik. Det nyaste Kina. N. o. k. 1936. 219 s. 111. portr. kart. Noc.
(36233) 7: 50, inb. 9: so.
En sorts fortsättning på förf:s kända arbete Det nya Kina (Nst. 1913—14). Nyströms
förtrogenhet med ämnet ger värde även åt sådana kapitel, som ej innehålla något egentligt nytt.
Somliga sidor av det kinesiska livet har han väl icke kommit i direkt kontakt med. Vad han bäst
känner till, är brytningen mellan gammalt och nytt i fråga om undervisningsväsendet och kulturen
över huvud taget, eftersom han själv varit en av den västerländska vetenskapens pionjärer i det
inre av Kina. Hans syn på Kinas framtid är alltjämt optimistisk. H. Sg.
Pethrus, Lewi. Västerut. En resenärs erfarenheter. Filadelfia 1937. 301 s.
111. portr. Nqa. (37097) 6: 50, inb. 8: 50.
Den kände ledaren inom den svenska pingströrelsen skildrar de intryck från olika religiösa
kretsar som han erfarit under en predikoresa i Förenta Staterna. Boken äger både humor och udd,
och den förtjänar uppmärksamhet även utanför de närmaste meningsfrändernas krets. Hg Pl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
