Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Sommarens danska biblioteksmöte - Sommarens norska biblioteksmöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270 SOMMARENS NORSKA BIBLIOTEKSMÖTE. 269
SOMMARENS DANSKA BIBLIOTEKSMÖTE.
Danmarks biblioteksförening höll sitt årsmöte i Aarhus på Jylland 5 och 6 augusti.
Tillslutningen var imponerande. Omkring 350 personer samlades i den ståtliga, nyuppförda
Aarhus-hallen. Förhandlingarna, uppdelade på plenarförsamlingar och gruppmöten, erbjödo mycket av
intresse. Det nybyggda Aarhus folkbibliotek presenterade sig som en funktionellt betonad, i de
flesta stycken väl genomförd skapelse, medan Stats- och universitetsbiblioteket, ehuru knappast
40 år gammalt, framstod som särdeles antikverat och opraktiskt. Men det blir nog snart råd med den
saken, så omhuldat som Aarhus universitet är av staden och hela halvön.
Som de största vinsterna av förhandlingarna, vilka utförligt refererats i Bogens Verden,
betecknade den danska föreningens ordförande overlserer H. P. Hansen dels att diskussionen om
Statsbiblioteket i Aarhus såsom övercentral för folkbiblioteken för läng framtid kunde avslutas, dels att
frågan om barnbiblioteken och ungdomslitteraturen togs upp till behandling av plenarförsamlingen
och därmed lyftes upp till ett första rangens spörsmål.
För de nordiska gästerna — och säkerligen för de danska deltagarna också — var det icke
mindre givande att lyssna till de utmärkt belysande översikter biblioteksdirektören Dössing och
överbibliotekarien Dahl gåvo av folkbibliotekens och de vetenskapliga bibliotekens situation i Danmark
just nu.
Från gruppmöten antecknas särskilt ett föredrag av chefen för Frederiksbergs
kommunbibliotek d:r Krogh-Jensen om standardisering av folkbibliotekens reglementen, ett förslag, som
säkerligen kommer att låta vidare höra av sig.
Vi gäster frän Norge och Sverige möttes av den största vänlighet. Mycket hade vi väl inte att
ge, så mycket mer att ta emot, isynnerhet som Danmark obestridligen nu har en ledande ställning
inom nordiskt folkligt biblioteksarbete.
F. Nosslin.
SOMMARENS NORSKA BIBLIOTEKSMÖTE.
Norsk Bibliotekforening avhöll sitt årsmöte i Trondheim den 14—16 augusti och firade
samtidigt sitt 25-ärsjubileum, ett faktum som givetvis gav mötet en särskilt festlig karaktär. Antalet
deltagare var stort, större än någon gång tidigare. Det imponerade att höra, att en del
biblioteksfolk från Nordlandet hade rest i 2—3 dygn — bibliotekarien i Vadsö t. o. m. 3^/2 dygn — för att
komma till Trondheim.
Att det emellertid finns andra svårigheter än avstånden, som det norska biblioteksarbetet har
att kämpa mot, därom gav bibliotekskonsulenten, byråchef Kildal, besked i sin utförliga berättelse
över föregående års verksamhet. Särskilt framhöllos därvid de låga statsanslagen. För budgetåret
1938—39 hade sålunda beviljats inalles 217 650 kronor, och från många håll uttalades bibliotekens
besvikelse över statens ringa hänsyn till dessas rättmätiga krav. I en enhälligt antagen resolution
uttalade också mötet en förhoppning om att anslagen »må bli hevet til en effektiv höide naeste aar».
Om en svensk biblioteksman kunde glädja sig åt, att förhållandena i Sverige i detta fall gestaltat
sig något annorlunda, så kunde man av bibliotekar Rikka Deinbolls föredrag konstatera, att
beträffande samarbetet mellan skola och bibliotek en stor likhet är rådande. Det tycks nämligen vara
lika sällsynt i båda länderna. Som det nu är »sitter skole og bibliotek paa hver sin tue» (—
alldeles som vanligtvis i Sverige). Fru Deinboll framhöll, att de goda erfarenheterna av samarbetet
i Oslo borde locka till efterföljd överallt. Mötet beslöt anmoda biblioteksföreningen att närmare
utreda detta viktiga spörsmål. Vi svenskar torde där ha fått ett gott föredöme.
Av de övriga fackmässiga föredragen, vilka voro både många och värdefulla, kunna nämnas
bibliotekarie Ansteinssons om »’Dokumentasjon’ og forskning», vari dokumentalisternas arbete både
uppskattades och kritiserades, byråchef Kildals om det även här i landet aktuella ämnet
»Folke-boksamlingenes lokale og administrasjon» samt bibliotekarie Melhus’ om »Bokutvalg for voksne»,
där han framhöll nödvändigheten av att ta mera hänsyn till yrkeslitteratur än till best-sellerromaner
och dessutom påpekade den skada ett bibliotek gör sig själv, genom att ha smutsiga och trasiga
band på sina hyllor. Överbibliotekarie Munthe redogjorde utförligt för det intressanta samarbete,
som utfördes i den internationella federationen av biblioteksföreningar.
Ett uppmärksammat anförande hölls vid jubileumssammanträdet av Norsk Biblioteksforenings
ordförande, direktör Li. Han underströk, att det motstånd, som alla nya företag i början hade att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
