Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Wiberg, A. Läsecirklar i 1700-talets Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄSECIRKLAR I 1700-TALETS SVERIGE.
Av fil. lic. Albert Wiberg.
Det i så mänga avseenden uppslagsrika 1700-talet har även äran att ha kommit
med initiativet till den i våra dagar sä florerande läsecirkelverksamheten. Redan i ett
memorial av är 1711 framfördes tanken på dylika cirklar av Jesper Svedberg, då han
begärde, och även genom riksrådets resolution den 11 augusti samma är fick
tillstånd att sprida allmänbildande litteratur bland folket pä det sättet, att
församlingarna kunde inköpa litteratur för kyrkornas medel. De visserligen små
församlingsbibliotek, som på detta sätt kommo till stånd, skulle nämligen organiseras som ett
slags lånebibliotek eller läsecirklar vid kyrkorna. I tur och ordning skulle
församlingarnas medlemmar ha rätt att pä viss tid få böckerna till läns och för varje län
borde en mindre avgift betalas. Härigenom ville Svedberg icke blott verka för
höjandet av läskunnigheten och bildningen inom sitt stift, utan han ville även pä detta sätt
förskaffa kyrkorna en extra inkomstkälla.^
Vida större voro givetvis de anspråk, som ställdes pä de läsecirklar, vilka
upp-stodo i universitetsstäderna under århundradets senare hälft. En dylik läsecirkel
startades t. ex. av bokhandlaren Swederus är 1772 i Uppsala, en cirkel, som
huvudsakligen avsåg att skaffa medlemmarna tillgång till de vanligaste utländska tidskrifterna.
I Stockholm synas läsecirklar endast sporadiskt ha förekommit under 1700-talet,
men detta förhällande torde främst ha sin grund i att de här blomstrande och mänga
länebiblioteken i allmänhet höllo också vanligare tidskrifter, och något större
behov av läsecirklar kunde därför icke göra sig gällande. Annorlunda var
förhällandet i flertalet landsortsstäder, och där gjordes därför försök med läsecirklar. Här
skall något närmare redogöras för, huru det gick till, då ett par dylika läsecirklar
startades i Norrköping är 1786.
Några personer i staden hade kommit överens om att börja en läsecirkel för
tidningar. Rum för sammanträdena kunde man fä pä stadshuset, och det gällde blott
att få ett tillräckligt stort antal deltagare, för att ej kostnaderna skulle bli för höga
och kännbara för var och en. Man vände sig därför till allmänheten med en
kungörelse, som infördes i Norrköpings Wecko-Tidningar N:o 46 för är 1786. Häri
hette det sålunda:
»Til Deltagare uti det, på Stadshuset härstädes, ifrån nästa års början 3 gånger
i hwarje wecka sammanträdande Journal-Sälskap, hafwa redan sig anteckna låtit
några och tjugu denne Stadens hederlige Inwånare, hwilkas namn i nästa Blad skola
upgifwas.
Hela årskostnaden p’ä hwar Person är endast Fyra Riksdaler, som flyta i
Sälska-pets Cassa under redogjörelse, ooh man har derföre frihet, at både de wissa 3:ne
dagar i weckan, sä wäl som stundeligen dessemellan, fä läsa nästan alt hwad
in-teressant i Statssaker och lärda ämnen, de In- och Utrikes-Tidningar och Journaler
innehålla. Widare Plan kan ses hos Herr Wahlsteen på Stadshuset samt hos Herr
Post-Insp. Regner, och på endera af dessa bägge ställen få flere härtil låta antekna
sig, allenast sådant ofördröj eligen i innewarande wecka sker, dä namnen i nästa
Lördags Tidning blifwa införde.»
1 Om denna Svedbergs verksamhet, se Tottie, H. W., Jesper Svedbergs lif och verksamhet
II, Uppsala 1886, sid. 160 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
