Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Wiberg, A. Läsecirklar i 1700-talets Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322 ALBERT WIBERG.
Journalen eller Boken et dygn mer eller mindre alt efter dess innehåll eller
widlöf-tighet. Ingen säge at Journalen derigenom blefwe för gammal, är han god
behåller den altid sit wärde, och den sak som förlorar sit wärde, sedan hon är en eller 2
månader gammal, kan man utan saknad umbära, då hon är hel färsk. — Men
wisser-ligen bör Läsarenas antal wara inskränkt och utomlands äro de ej flere än
Journalerna, sorn circulera. Här kunde ock desse 12 Journaler underhållas af et mindre antal
och de öfrige dela sig til et nytt Sällskap; ty wed, ljus, tobak, dricka, uppassning,
Wagtmästare äro omkostningar, som icke förbättra hufwudsaken til et runstycke.
De äro en mindre tjenlig Inrättnings nödwändigheter, dem hwar och en förut
skaffat sig och åtnjuter när han läser Journalen hemma. Och blir Sällskapet sådant,
betalar jag genast mina 4 Riksdaler. ’X. Q. Z.’»
Av denna framställning framgår, att det varit meningen, att läsecirkelns
deltagare skolat samlas pä vissa bestämda tider på en lokal i stadshuset och där under
gemensam samvaro läsa tidningarna. Omnämnandet av tobak, dricka och
uppassning visar, att man icke minst lagt vikt vid den kamratliga diskussionen och den
gemytliga samvaron under sammankomsterna. De förbättringar i organisationen,
som kritikern X. Q. Z. nu ville åvägabringa, bestodo i att läsecirkelns medlemmar för
att icke störa eller hindra varandra vid läsningen skulle studera tidningarna i sina
hem, varefter tidningarna skulle cirkulera från den ene till den andre inom cirkeln,
vars medlemsantal därför för trevnadens och översiktens skull icke borde överstiga
tolv. Voro flera än tolv av stadens medborgare intresserade för saken borde flera
cirklar bildas.
Artikelförfattaren nöjer sig emellertid som synes icke med denna om de nutida
läsecirklarnas arbetssätt påminnande organisationsplan. Han vill se
läsecirkelverk-samheten kompletterad med en anordning, som mycket påminner om den nutida
studiecirkeln. Läsecirkelns medlemmar skola, sedan de i sina hem läst de cirkulerande
tidningarna, på vissa dagar efter utländskt mönster sammanträda t. ex. en gäng i
månaden för att diskutera de frågor och aktualiteter, som de påträffat under sina
studier. Men icke nog härmed: på dessa sammankomster skulle de nyankomna
tidningarna utdelas för den nya cirkulationsperioden, och dessutom skulle man komma
överens om inköp av böcker, vilka omnämnts i de lästa tidningarna och tidskrifterna.
För X. Q. Z. stod det sålunda klart, att en läsecirkel först då skulle kunna fylla ett
större behov, då den icke inskränkte sig till blott tidskriftslitteraturen utan komme
att omfatta all slags litteratur. Med detta uppslag: läsning i hemmen av den
cirkulerande litteraturen samt diskussion av dess innehåll på periodiskt återkommande
sammankomster inom en sluten krets av cirkelmedlemmar, visar sig X. Q. Z. som en
av den moderna studiecirkelrörelsens pionjärer.
Sina idéer utförde han närmare i en artikel i det följande numret, N:o 48, av
Norrköpings Wecko-Tidningar, där han i gengäld för den dittills framförda negativa
kritiken framlade ett positivt förslag, ett förslag, som vi här icke kunna neka oss
nöjet att återge:
Förslag til et Läse-Sälhkap.
Skulle någon i anledning af mine wälmenta Anmärkningar i sista Weckobladet åstunda lära
känna den Inrättning af ett Läse-Sälskap, hwilken jag då korteligen föreslog, sä får jag nu närmare
beskrifwa den, icke såsom nyss påfunnen, utan såsom en genom mångårig erfarenhet godkänd och
grundad Inrättning, hwarefter Läse-Sälskaper säkrast bibehålla sig. Jag kallar det Läse-Sälskap
heller än Journal-Sälskap; emedan Lecturens Föremål icke blott är Journaler eller Tidskrifter om
förefallande Händelser i den politiska och lärda Werlden. At sysselsätta sig med aflägsne Länders
politiske Händelser, som oss icke angå, är en tidspillan, när derigenom sådane Saker försummas, af
hwilka wi kunde draga werkelig fördel. Lärda Journaler äro icke annat än mer och mindre omstän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
