Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Litteratur - N. Geografi - V. Medicin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N. GEOGRAFI. V. MEDICIN. 357
Flodén, Torsten. Jorden runt på trettio dagar. A. B. 1937. 208 s. 111. kart.
N. (3740S) 7: 50, inb. 10: —.
Reportage från en jordenruntflygning; dock måste förf. på grund av Hindenburg-katastrofen ta
båt från New York till England. Boken är ett gott prov pä modern jomrnalistik, och den film som
med flygplansfart rullas fram äger mänga intressanta poänger och ger nyttiga vinkar för
efterföljare; men nog är det en smula djärvt att söka karakterisera Hawaii efter några timmars vistelse i
Honolulu. Då är förf:s sakkunskap om Hollywood betydligt solidare. Ytlighet är ju annars
journalistikens kännemärke och måste kanske vara det. C. S—g.
Holdridge, Desmond. Vi flyr till tropikerna, övers, [från engelskan] av
Curt Munthe. H. G. 1937. 280 s. 111. Nq. (37373) T- 5°.
Orig:s titel: Escape to the tropics.
En ung herre och en ung dam tröttna på New York, gifta sig och fly för ett par år undan
civilisationen. I Västindien hitta de förtjusande avkrokar, göra småningom en riktig expedition till
Surinam och återvända motvilligt till den larmande storstaden. Trevlig ton över hela äventyret,
men översättningen kunde ha varit ledigare. C. S—g.
Krantz, Claes. I krinolinens tidevarv. En kulturkrönika i
Göteborgsperspektiv. N. J. Gumperts bokhandel, Gbg 1937. 319 s. 111. Ncy. (37505)
9: 75-
Om Göteborg och i någon mån om västkusten under epoken 1830—1860 har förf. med material
såväl ur den samtida pressen som eljest ur samlingar på Göteborgs stadsbibliotek och Göteborgs
museum åstadkommit en innehållsrik, brokig och roande krönika, ett slags bokfilm, om detta ord
får nyttjas utan att förringa det mätt av grundlighet, som förf. vet att förbinda med sin lättlästa
kåsörstil. N. G.
Laurent, Vivi. Som husmor i Egypten. N. o. k. 1937. 149 s. Np. (37182)
3: 90, inb. 5: 50.
Pigg och pratsam ger förf. i Danhumoreskens form läsaren del av en i Egypten omplanterad
svensk husmors glädjeämnen och vedermödor — det är gott om båda delarna. C. S—g.
La Värre, William. Guld, ädelstenar, orkidéer. Till svenska [från [-engelskan]-] {+engels-
kan]+} av Hans Langlet. L. H. 1937. 295 s. 111. Nqd. (37506) 7: 50, inb. 10: —.
Orig:s titel: Gold, diamonds and orchids.
Situationen är typisk för det tropiska Sydamerikas öde: en amerikansk äventyrare, åtföljd av
gemål med det betecknande smeknamnet »Lipstick», exploaterar med hjälp av en skara stora,
starka negrer några av indianernas sista tillflyktsorter. Lyckligtvis behöver man nog inte fästa
alltför stort avseende vid förf:s historia; en mindre trovärdig har anm. sällan läst. Guld, diamanter
och orkidéer i kvantiteter, som tvärt göra herrskapet till miljonärer — intet under att geografiska
namn och lokaluppgifter äro svävande eller alldeles saknas, indianstammarnas namn förmodligen
fingerade — om nu förf. alls sett några primitiva stammar, det kan pä goda grunder betvivlas —
och tidsuppgifterna obefintliga. Hela atmosfären är oäkta, äventyren barnsligt sagolika. Alla
fotografiska belägg, som skulle kunna stödja berättelsen, saknas; så gott som samtliga bilder presentera
den sköna Lipstick i olika poser och ha en omisskännlig smak av Hollywood. Gällde det en ärlig
äventyrsroman skulle man inte ha något annat att anmärka än att den är tråkig, men både förf.
och förl. låtsa som om alltsammans vore sant. Att ge ut dylikt på svenska är verkligen onödigt.
Hur den i övrigt skicklige översättaren kommit pä idén att genomgående omtala hjältinnan som
»nådi’ frun» är obegripligt. C. S—g.
V. Medicin.
Josefson, Arnold. Åldrandets problem. En vägledning. N. o. k. 1937.
256 s. 111. litt. sakreg. Vc. (37169) 8:—, inb. 10:—.
Få vi leva tillräckligt länge, ställas vi alla inför »åldrandets problem». Vi finna, att ålderdomen
väl förtjänar att närmare studeras, den har sin egen fysiologi, patologi och psykologi — samt en hel
serie egna problem. Fordom läste åldringen kanske mest Ciceros »De senectute», där många kloka
och trösterika ord om ålderdomen finnas. Men den möderne åldringen bör därjämte obetingat läsa
professor Arnold Josefsons utmärkta bok om åldrandets problem, en bok som författaren själv med
full rätt benämner »en vägledning». Det är en förträfflig populärvetenskaplig framställning, baserad
på grundlig sakkunskap. G. Ndr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
