- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugofjärde årgången. 1939 /
7

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Statsunderstöd till folkbiblioteksväsendet för år 1939—1940

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7 STATSUNDERSTÖD TILL FOLKBIBLIOTEKSVÅSENDET FÖR ÄR I939—1940.

59 och understöd kunde erhållas upp till 300 kronor för skola och år, skulle således
raaximibelastningen å anslaget för ifrågavarande skolor utgöra i runt tal 18,000
kronor. Ehuru storleken av beloppet vore ägnad att ingiva betänkligheter, ansåge sig
statskontoret likväl icke böra motsätta sig, att berörda skolor jämställdes med de
nu statsbidragsberättigade skolorna.

I statsverkspropositionen upptogs lantbruksstyrelsens förslag, som också bifölls
av riksdagen.

2. I centralbiblioteksfrdgan är framför allt att lägga märke till att
riksdagsbeslutet innebär ett accepterande av statsverkspropositionens förslag om tillkomsten
av tvä nya centralbibliotek med ingången av kalenderåret 1940 (jfr nedan s. 8—12).
Propositionen motiverade sitt förslag till ett biträdande av skolöverstyrelsens förslag
pä denna punkt med en hänvisning till »den stora betydelsen av denna gren av
folkbiblioteksväsendet».

I detta sammanhang bör omnämnas en motion av herr K. Bergström i
Hälsingborg i andra kammaren, som gick ut på »en sådan ändring i bestämmelserna angående
understödjandet av folkbiblioteksväsendet, att hinder icke mötte att inrätta
centralbib-liotek med hänsyn till folkmängden och andra förhållanden inom länen som kunna
betinga och göra sådana bibliotek önskvärda». Till stöd för det i motionen framställda
yrkandet om ändrade grunder för inrättande av centralbibliotek anfördes
huvudsakligen, att bestämmelsen om att endast ett centralbibliotek finge inrättas i varje län
icke medgåve hänsyn till att förhållandena kunde skifta starkt inom olika län,
framförallt ifråga om folkmängden. Detta hade medfört att Malmöhus län för närvarande
förfogade över blott ett centralbibliotek, nämligen i Malmö. Det folkrika nordvästra
Skåne med Hälsingborg som huvudort hade icke kunnat komma ifråga som
centralbiblioteksområde, trots att Hälsingborg ägde ett stadsbibliotek, som väl lämpade sig
för uppgiften att vara centralbibliotek, utan vore hänvisat till Malmö, något som
uppenbarligen icke kunde vara tillfredsställande för det biblioteksbehov som man
velat tillgodose med centralbiblioteksinstitutionen.

Statsutskottet preciserar sin ståndpunkt i centralbiblioteksfrågan i följande
ordalag:

»Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, innebar 1929 års
riksdagsbeslut angående omorganisationen av folkbiblioteksväsendet, att
centralbibliotek skulle successivt inrättas, ett i varje län, utom i de län, där landsbibliotek
upprättats. Denna organisation är alltjämt under utbyggnad. För närvarande finnas
endast tolv centralbibliotek och enligt Kungl. Maj:t& förslag skulle nu beslut fattas om
inrättandet av ytterligare två dylika bibliotek. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts
ifrågavarande förslag. Vad åter angår det i motionen framställda yrkandet om ändrade
grunder för centralbibliotekens inrättande i syfte att möjliggöra tillkomsten av flera
centralbibliotek i ett och samma län, får utskottet framhålla, att enligt utskottets
mening utvecklingen av centralbiblioteksorganisationen i första hand synes böra fortgå
enligt de för denna utveckling angivna riktlinjerna. Utskottet vill icke förneka, att
skäl kunna föreligga för en utbyggnad av nämnda organisation, på sätt motionären
ifrågasatt. Åtgärder i sådan riktning böra emellertid icke fä inverka hämmande pä
den ursprungligen avsedda centralbiblioteksorganisationens planmässiga
genomförande. Med anledning härav ställer utskottet sig avvisande till det i motionen framställda
yrkandet.»

6. I fråga om bibliotekskurser hade skolöverstyrelsen hemställt om en ökning
av kursanslaget från 6,000 kronor till 12,000 kronor eller till samma belopp, som
under en läng följd av år (t. o. m. budgetåret 1931/1932) utgick. Statskontoret framhöll
att erforderlig kursverksamhet enligt dess mening borde kunna anordnas inom ramen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:17:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1939/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free