- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugofjärde årgången. 1939 /
44

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Bianchini, Bianca. Biblioteksassistenternas placering i den kommunala löneskalan i Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44 BIANCA BIANCHINI.

strukit vikten av att assistenterna ha en fullgod allmän- och biblioteksutbildning.
Sålunda skriver Stockholms stadsbibliotekskommitté beträffande assistenterna
(Stockbetydelse måste ställas pä personalen. Sålunda äro de till ii lönegruppen förda förste
assistenterna avsevärt lägre avlönade än den personal, med vilken de med hänsyn till
arbetets art och uppgifternas ansvar närmast äro att jämföra, nämligen
amanuenserna vid de vetenskapliga biblioteken.»

Jag har så pass utförligt refererat dessa uttalanden för att understryka, att den
omständigheten, att sä stor procent av stadsbibliotekets personal har akademisk
examen eller examen frän högre lärarinneseminarium icke, som stadens myndigheter
senare velat göra gällande, beror på överflöd av akademiskt utbildad arbetskraft, utan
att denna rekrytering skett i full överensstämmelse med biblioteksstyrelsens ofta
upprepade deklarationer beträffande de krav som böra ställas på assistentpersonalen. Att
lönerna trots detta från början sattes så lågt, beror på en olycklig inkonsekvens hos
stadsbibliotekskommittén. Då kommittén utifrån ovan relaterade utgångspunkter
sökte efter ett stadens verk, som kunde erbjuda jämförelser vid inplaceringen av
biblioteksassistenterna i den kommunala löneskalan, stannade man för statistiska kontoret
och dess assistenter. Dessa äro dock vare sig beträffande kraven på utbildning
(realskoleexamen eller normalskolekompetens) eller arbetets art jämförbara med
bibliotekets assistenter. Det är mot denna olycksaliga och osakliga jämförelse med
kontorspersonal, som assistentföreningen kämpat för att i stället söka etablera en jämförelse
med lärarpersonalen vid folkskolorna och de kommunala mellanskolorna, en
jämförelse som även, vilket framgår av ovanstående citat, har stöd i biblioteksstyrelsens
egna uttalanden.

Samma år som assistentföreningen stiftades hade Stockholms stad tillsatt en
kommitté för revision av kommunaltjänstemännens löner. Den inbrytande depressionen
gjorde emellertid, att kommitténs arbete gick mycket långsamt, ja tidvis helt
avstannade. Då lönerevisionen såg ut att uppskjutas på obestämd tid, beslöt
assistentföreningen år« 193S, att trots den sittande kommittén göra en framstöt i lönefrågan, för att
erhålla en provisorisk förbättring. Assistentföreningen hoppades därmed kunna
uppnå ett bättre utgångsläge inför den kommande allmänna lönerevisionen. Föreningen
ställde alltså till biblioteksstyrelsen en skrivelse, som utmynnade i följande yrkanden:
i. Uppflyttande av tredje, andre och förste assistenterna till respektive 8:e (ord.
2,880—3,780), 10 :e (ord. 3,360—4,260) och 13 :e (ord. 4,200—5,190) lönegrupperna.
Till dessa lönebelopp kommer som tidigare nämnts ett rörligt tillägg. 2.
Uppflyttande av 3 förste assistenttjänster till andre bibliotekariebefattningar samt av 11 andre
assistenttjänster till förste assistentbefattning. 3. Ett kraftigt utökande av antalet
ordinarie befattningar.

Biblioteksstyrelsen accepterade i sitt statförslag för år 1936 assistentföreningens
förslag i vad angick uppflyttande i lönegrupp av förste och andre assistenttjänsterna
samt föreslog att tredje assistentgraden skulle helt slopas. Styrelsen föreslog vidare
att 6 extra förste assistenttjänster och 12 extra andre assistenttjänster skulle
överflyttas till ordinarie stat. Vidare föreslog styrelsen inrättande av 4
kontorsbiträdes-tjänster. För att stödja löneaktionen utgav assistentföreningen en broschyr »Hur
skall det gå med Pinneberg på stadsbiblioteket?», som utdelades till pressen och
stadsfullmäktiges ledamöter. Stockholmspressen ägnade stor uppmärksamhet åt
löneförhållandena vid biblioteket. Särskilt Social-Demokraten och Stockholms-Tidningen
stödde kraftigt assistenternas krav. I Aftonbladet skrev professor Landquist en
uppmärksammad ledare om »Svältlönerna vid stadsbiblioteket».

Med hänvisning till den sittande lönekommittén avslogs framställningen i
tjänstenämnden, medan i stadskollegiet ett kompromissförslag framlades. Reservationsvis

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:17:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1939/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free