Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Harnesk, P. Uplands biblioteksförening 1930—1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 LÄNSBIBLTOTEKSFÖRBUND.
dess rationella skötsel». — På Uplands Kulturnämnds årsmöte den 28 april 1935
höll sekreteraren ett föredrag över ämnet »Biblioteksförhållandena i Uppland». I
föredraget berördes bl. a. landsbygdsbibliotekens lokalförhållanden, samarbetet mellan
olika bibliotek, litteraturvalet, böckernas klassificering och katalogisering.
Missförhål-ianden hade iakttagits på dessa områden, och talaren framhöll, att dessa lättast
skulle gå att avlägsna genom inrättandet av ett centralbibliotek för Uppsala län. Efter
föredraget vidtog en livlig diskussion, som resulterade i att de vid ovannämnda
årsmöte närvarande beslöto uttala sig för att »ett centralbibliotek, tillgängligt för
samtliga inom Uppland bosatta studie- och bildningsintresserade grundades med placering
i Uppsala». Vidare påpekades, att »erfarenheterna från andra håll oförtydbart
ådagalagt betydelsen av dylika rikhaltiga samt jämväl för bygdebefolkningen tillgängliga
centralbibliotek som en oumbärlig hävstång i det nutida folkbildningsarbetet». Det
beslöts, att nämnda uttalande skulle tillställas skolöverstyrelsen, Uppsala läns
landsting och Uppsala stadsfullmäktige. — Under en av Uplands Kulturnämnd
anordnad kurs i föreningsteknik och mötesledareskap jämte biblioteksarbete å Sigtuna
folkhögskola den 7—11 januari 1936 höll sekreteraren två med ljusbilder beledsagade
föreläsningar om »Moderna svenska folkbibliotek» samt gav — i samarbete med
folkskolläraren Emil Nord — under några timmar praktiska råd och anvisningar i
handhavandet av boksamlingar. Den 23—24 augusti 1936 anordnade Upplands
biblioteksförening en bibliotekskurs å Wiks folkhögskola, som bevistades av ett tjugotal
representanter för olika bibliotek i Uppsala län. Kursen inleddes med ett föredrag av
föreningens ordförande överbibliotekarien Grape över ämnet »Några drag ur bokens
äldre historia», illustrerat med en samling förträffliga ljusbilder. Efter ett föredrag av
rektorn för Wiks folkhögskola Sven Kjersén över ämnet »Några svenska diktare med
uppländska motiv» följde (under 8 lektionstimmar) bibliotekstekniska instruktioner
och övningar, omfattande klassifikation, katalogisering m. m., ledda av sekreteraren
med biträde av biblioteksbiträdet fru Vivica Hänninger. Sekreteraren avslutade
kursen med en orienterande framställning om viktigare svenska uppslagsböcker och
deras användning. — Under november månad 1937 anordnade föreningen två
endagars-kurser å stadsbiblioteket i Uppsala, omfattande instruktioner och praktiska
övningar, genomgång av nyutkommen för folkbiblioteken lämplig facklitteratur m. m.
Dessa kurser besöktes av inalles 42 personer, huvudsakligen föreståndare för
AiBF-bib-liotek och NTO-bibliotek inom Uppsala län.
Biblioteksföreningen har för avsikt att i samarbete med ledningen för inom
Uppland verkande riksförbund för biblioteks- och studiecirkelverksamhet anordna tvä
kortare bibliotekskurser i början av är 1939. Av dessa kurser kommer den ena
förmodligen att förläggas till norra Uppland (Tierp) och den andra till södra
Uppland (Enköping). — Beträffande föreningens verksamhet i övrigt under de gångna
åren är att anteckna, att föreningens ordförande och sekreterare fått besvara talrika
förfrågningar i biblioteksangelägenheter från olika bibliotek inom länet. Under år
1933 uppdrogs åt sekreteraren att biträda en av stadsfullmäktige i Enköping tillsatt
kommitté med uppgift att utreda lämpligheten att för biblioteksändamål disponera
viss staden tillhörig byggnad i Enköping.
Vid biblioteksföreningens årsmöten ha bl. a. hållits följande föredrag och
diskussioner: Förste bibliotekarien dr A. B. Carlsson: »Vad ett bildningsbiblioteks
ledare behöver känna av vår svenska bibliografiska litteratur». — »Bibliotekets aktiva
insats i folkbildningsarbetet», diskussion efter inledningsanförande av
stadsbibliotekarien dr Fredrik Hjelmquist. — Förste bibliotekarien dr S. E. Bring:
»Manuskriptet och boken». — Andre bibliotekskonsulenten dr Hans Kiintzel:
»Centralbiblioteksfrågan (med särskild hänsyn till Uppland)». — Andre bibliotekarien dr S. Ågren:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
