Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 H. SKÖNLITTERATUR.
Ljungquist, Walter. Resande med okänt bagage. A. B. 1938. 377 s. (38245)
7: SO.
Ljungquists noveller »En dörr står på glänt» voro utsökta, men för en längre roman har hans
översubtila skrivsätt denna gång inte räckt till. Romanens kvinnliga huvudperson, för resten en
fin typ, vars gåtfullhet författaren själv tydligen medvetet inte anser sig kunna fullt klarlägga,
går nästan hela boken igenom och visar dess »hjälte» sin ovilja genom tusen små tecken utan att vi få
veta orsaken förrän mot slutet — och denna vidlyftiga procedur hade bort sammanträngas till en
kort novell, som kunnat bli verkningsfull på Ljungquists vanliga sätt genom själslig mystik och
finaste sinne för stämningslivets tusen skiftningar. Nu tröttar den, och dess otaliga subtiliteter likna
en glimrande vattenyta utan nog gripbara konturer. Först det tragiska slutet får tag i läsaren.
Sista sidan är särskilt vacker. Denne utmärkte författare måste akta sig för ett manér, som kan
fördärva många goda framtida intentioner. F. V.
Martinson, Harry. Svärmare och harkrank. A. B. 1937. 129 s. (37356) 4: 25.
De naturbetraktelser, landskapsbilder och barndomsminnen, som pä olika sätt flätats in i denna
serie uppsatser, äro givna i en mjuk och målande stil. Martinsons analyser av tidens allmänna
karaktär och människornas förljugna och förvridna hållning inför både livet och döden innehålla
förvisso en del originella synpunkter men ha fått en ganska tillkrånglad och oklar form. E. L—m.
Nordh, Bernhard. Undan frostpiskan. Roman. Lb. 1938. 284 s. (38285)
4: 75. inb. 6: 50.
Boken skildrar emigrationen från Norrlands fjällvärld efter svältåren i början av igoo-talet.
Man får följa skaror av svenskar, som under oerhörda strapatser taga sig över gränsfjällen, för att
från norska hamnstäder fara till Amerika. Den dominerande gestalten är likväl den unge bonden,
som trofast stannar kvar i sin karga bygd i tro på metoden att »gräva dubbelt större diken», Srn.
Nordström-Bonnier, Tora. Fru Emma Smiths diamant. Kriminalroman.
A. B. 1938. 285 s. 5: 50, inb. 8: —.
Denna kriminalroman, vars handling utspelas ombord på en stor atlantångare och i ett antal
sydamerikanska republiker, vädjar inte i första hand till detektivskarpsinne, men är däremot en
mycket god representant för den lättare skälmromanen med rik lokalfärg och väl karakteriserade
lustspelstyper. B. M.
Oljelund, Ivan. Kranholm tar makten. A. B. 1937. 239 s. (37497) 5: 75.
En tiU de yttre dragen ganska tidstypisk skildring av hur en arbetaryngling med energi och
envishet och lagom mycken vederhäftighet skapar sig en karriär som kommunalman och till slut står
som staden Järnköpings ledande man. Berättartonen stämmer med innehållet: den flyter lätt och
ledig utan någon individuell karaktär. £. L—m.
Sandgren, Gustav. Dans till gryningen. A. B. 1937. 277 s. 6: 50.
I sin mjuka, lyriska stil berättar Sandgren sin spelmanshistoria från landsbygden och inramar
vad som sker i en serie flytande naturstämningar. Psykologin är som i regel med hans maner och
livsåskådning vag och diffus, och med all respekt för det konstnärliga stämningsmåleriet måste man
beklaga bristen på fast och konkret människoskildring. Det värsta är, att hans lek med verkligheten
så lätt blir monoton. E. L—m.
Schiller, Harald. Vännerna. En roman om den sergelska kretsen på
Dagsnäs. A. B. 1938. 4:0. 153 s. 111. 5: 50.
Författaren, som tidigare genom en monografi även den originelle, som fornforskare och mecenat
bekante godsägaren Per Tham till Dagsnäs dokumenterat sin förtrogenhet med de västgötska
lokal-traditionerna från slutet av 1700-talet, upptar här ånyo samma ämne. Medelpunkten är alltjämt
Dagsnäs och dess sällskapsliv, där Sergel tidvis utgjorde medelpunkten. Skildringen vilar tydligen
åtminstone till en del på ett underlag av faktiska förhållanden, fastän behandlingen är fritt
fabulerande. Illustrationerna — reproduktioner av Sergelska teckningar — äro förträffliga. O. W—n.
Ström, Fredrik. Svenska folkgåtor. Teckningar av Uno Stallarholm. A. B.
1937- 435 s. ]11. litt. Hcc. (37389) 12: 50, inb. 16:—.
Till sina föregående stora arbeten om Svenska ordspråk och Svenska ordstäv har redaktör
Fredrik Ström nu fogat ännu ett omfattande resultat av sin energiska folkloristiska
samlarverksam-het. Hans gåtsamling är kanske t. o. m. mera betydande därför att den i ännu högre grad med hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
