Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - N. Geografi - O. Samhälls- och rättsvetenskap (med nationalekonomi och statistik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 o. SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP.
Texten i detta arbete är en rad kåserier, knutna till olika delar av Stockholm. En del ha
karaktär av tämligen enkelt lokalreportage, andra åter (Djurgårdsstaden, Johannestrakten, Söder)
vittna om att författaren äger ett påtagligt sinne för det pittoreska och en rapp framställningsform.
Bilderna äro vackra och skickligt tagna; några av dem torde även för stockholmaren äga nyhetens
behag. O. W—n.
Bolinder, Gustaf, över Anderna till Manastara. På indianstigar genom
outforskat land. A. B. 1937. 202 s. 111. kart. Nqd. (37404) 7: 50, inb. 10: —
Skildrar B:s och hans hustrus senaste forskningsfärd i gränstrakterna mellan Colombia och
Venezuela, där ännu ett antal primitiva stammar hälla till. Samvaron med indianerna präglades
av ömsesidigt förtroende, och därför blev också färden rik på resultat, både märkvärdiga och
roliga. Boken är enl. min mening en av B:s allra bästa. C. S—g.
Hedin, Sven. Den vandrande sjön. A. B. 1937. 375 s. 111. portr. kart. No.
(37331) 10:—; inb. 13: 50.
Sista delen av trilogien om förf:s på uppdrag av kinesiska regeringen företagna rekognoscering
av den gamla, hälft förgätna och till stor del helt försvunna »sidenvägen». Den vandrande sjön
är Lop-Nor, som för omkr. lo år sedan återvände till sitt gamla bäcken, vilket Hedin för
längesedan förutsagt, ehuru tidpunkten icke kunde anas. Som dr Hörner redan närmare undersökt
saken (se Resa till Lop, Bibl.-bl. 1937 s. 266), kom Hedins senare besök icke att bjuda på större
sensationer, men skildringen är gjord med hans vanliga säkerhet och slutkapitlet, en översikt av
Lop-Norproblemet, är mycket fängslande. C. S—g.
O. Samhälls- och rättsvetenskap (med nationalekonomi
och statistik).
Carr-Saunders, A[lexander]. Världens befolkning. Tillväxt och nutida
tendenser. Till svenska [från engelskan] av Alf Ahlberg. N. o. k. 1938. 347 s.
Ois. (38187) 9:—, inb. 11:50.
Orig:s titel: World population.
En mycket framstående vetenskapsman behandlar i detta arbete befolkningsfrågan — en
av mänsklighetens »eviga följeslagare» — dess förvandling genom tiderna och utformning på
olika håll och kanter i världen av i dag. Han skiljer sig på ett ypperligt vis från uppgiften.
Framställningen är i allo klar, levande och väl disponerad. Arbetet rekommenderas varmt tiU alla
bibliotek, där litteratur av detta slag kan bli föremål för efterfrågan. G. S—e.
Russell, Bertrand. Vägen till freden. Från engelskan av Carl-Fredrik
Palm-stierna. A. B. 1937. 178 s. (Dagens ansikte.) Obc. (37513) 4: 75.
Orig:s titel: Which way to peace?
Bertrand Russell tillhör den »absoluta» pacifismens talesmän. Hans ståndpunkt är bestämd
kanske mindre av allmänt moraliska grunder än därav, att det moderna kriget blivit något mera
än en kamp mellan stridande arméer: en utrotningsfejd mot den civila befolkningen. Varje fred,
även den rena underkastelsens, är bättre än kriget. I »Vägen till freden» diskuterar R. olika slags
politik: isoleringspolitik, den kollektiva säkerhetens politik, allianspolitik och »nödfallspolitik»
— politiken från fall till fall — men finner ingen av dem ägnad att med tillförlitlighet trygga
fredens intressen; den enda vägen blir för honom statlig avväpning, även isolerad, och enskild
krigstjänstvägran. Bakom resonemanget skymtar visserligen också en annan form: en utveckling av
världens organisation till ett nationernas förbund i real mening, med internationell regering och
tillräckliga maktmedel mot tredskande lemmar — men denna form framstår även för R. som en
utopisk dröm. Boken företer en blandning av logiskt skarpsinne och blåögd tro på människans
naturliga fridsvilja; den hör emellertid avgjort till de studievärda fredsböckerna. A. B. C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
