Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Svenska stadsbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93 SVENSKA STADSBIBLIOTEK.
Den första av de här publicerade tabellerna motsvarar tidigare vid åtskilliga
tillfällen gjorda sammanställningar av samma slag i Biblioteksbladet. Till ytterligare
belysning av biblioteksfrågans läge i de svenska städerna kompletteras den denna
gång av ännu en tabell avsedd att gc en återblick på utvecklingen under det årtionde,
som förflutit sedan den vid 1929 års riksdag beslutade nyorganisationen på
biblioteksområdet. Denna sistnämnda tabell återger det nuvarande läget mot bakgrunden av
situationen för fem och tio är sedan. De siffror, som belysa läget just nu, äro
hämtade från ovan återgivna specificerade statistik. De avse, som av rubrikerna
framgår, i vissa fall året 1938 och i andra 1939. En uppgift, som saknas i den första
tabellen, tillkommer emellertid här. För belysning av bibliotekens ekonomi återges, utom
siffrorna för ortsbidraget, också det sammanlagda inkomstbeloppet för biblioteken,
alltså med medräknande av såväl ortsbidrag som statsunderstöd. Detta sistnämnda
avser visserligen år 1938. Dä emellertid statsanslagsbeloppen, när det gäller
denna typ av bibliotek, ej erbjuda alltför starka svängningar från är till år, har det
ansetts tillåtligt att räkna med ortsbidraget för 1939 men statsunderstödet för 1938,
och det är på detta sätt som tabellens samlade inkomstsumma erhållits. Till sist
märkes, att det, på grund av de starkt växlande förutsättningarna för
biblioteksverksamhetens bedrivande i större och mindre städer, ansetts lämpligt att uppdela
städerna i storleksgrupper efter invånarantalet.
Vid studerandet av siffrorna bör man hålla i minnet den allmänna
utvecklingstendensen på biblioteksområdet under senare år. Till en början bör erinras om,
att redan åren närmast före igzgjso års biblioteksreform en reorganisation av
städernas bibliotek på vissa häll påbörjats. Förklaringen är att söka i en rad olika
omständigheter. Man tänker bl. a. på tillkomsten av Stockholms stadsbibliotek —
organisatoriskt från 1925 och med utlåning från år 1928 — med den stimulans
detta innebar samt på igångsättandet av biblioteksskolan med dess tidigaste kurser
1926, 1928 o. s. v.
Den avgörande faktorn vid reorganisationsarbetet blev emellertid
riksdagsbeslutet 1929 och författningen 1930 med dess väsentligt höjda statsunderstöd, som
’ Siffrorna avse folkmängd Vi 19291 bokbestånd ^V" 1928, verksamhet 1928, inkomstei
1929. (Se Bibl.-bl. 1929 s. 291.)
’’ Siffiorna avse folkmängd 1934, bokbestånd 1933, verksamhet 1933, inkomster
1934. (Se Bibl.-bl. 1934 s. 214.)
^ Sitfrorna avse folkmängd Vr 1939, bokbestånd ’V12 1938, verksamhet 1938, ortsbidrag
1939, statsunderstöd 1938 (1939 års siffror föreligga ej ännu). (Se Bibl.-bl. 1939 s. 5.)
Häri ingår statsunderstöd utom centralbiblioteksanslag.
5 I enlighet med författningens terminologi avser ortsbidrag samtliga inkomster utom
statsunderstödet, alltså egentligt kommunalt anslag, anslag från annan kommun (även landsting),
anslag frän föreningar och enskilda, utdelning från fonder o. s. v.
^ Av rikets 113 städer saknades kommunalt eller därmed likställt bibliotek i Askersund
(2,091 inv.), Borgholm (1,308 inv.), Gränna (1,208 inv.), Laholm (2,543 inv.), Sigtuna (983 inv.),
Skanör med Falsterbo (1,134 inv.), Strömstad (3,071 inv.), Söderhamn (11,723 inv.), Trosa (836
inv.), Ulricehamn (3,956 inv.), Varberg (8,360 inv.), Vaxholm (3,042 inv.). Stifts- och
landsbiblioteket i Linköping ej medräknat.
’ Av rikets 114 städer saknades kommunalt eller därmed likställt bibliotek i Askersund
(2,153 i"’*’-), Borgholm (2,013 inv.), Gränna (1,297 in^O, Kungälv (2,669 inv.), Laholm (2,633
inv.), Motala (6,032 inv.), Sigtuna (1,115 i"^-), Strömstad (3,206 inv.). Trosa (856 inv.),
Vaxholm (2,911 inv.). Stifts- och landsbiblioteket i Linköpmg ej medräknat.
® Av rikets 116 städer saknades kommunalt eller därmed likställt bibliotek i Askersund
(2,194 inv.), Borgholm (2,134 inv.), Gränna (1,275 i°v.), Motala (6,697 inv.), Sigtuna (1,295
inv.), Strömstad (2,988 inv.). Trosa (992 inv.), Vaxholm (2,728 inv.). Stifts- och
landsbiblioteken i Linköping och Skara ej medräknade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
