Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Svenska stadsbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95 SVENSKA STADSBIBLIOTEK.
rum i ena gruppen (grupp IV, från 2.72 till 2.54), en obetydlig ökning i den andra
(grupp V, från 2.13 till 2.27).
Glädjande är att lägga märke till att biblioteken — trots denna tillbakagång
under senaste år på åtskilliga häl! i verksamhetens omfattning mätt i antal utlånade
band — visat en synnerligen avgjord utveckling rent kvalitativt sett. Att denna
tendens endast med svårighet låter sig siffermässigt uttryckas, ligger i sakens natur.
En punkt i den nyss återgivna tabellen har emellertid intresse i detta sammanhang,
nämligen utlåningssiffran för facklitteraturen, som icke endast absolut, utan också
proportionellt taget fortsatt att ökas. Visserligen bör det här liksom alltid
understrykas, att en ökning av facklitteraturprocenten ej i och för sig behöver säga
någonting om bibliotekets verksamhet ur kvalitativ synpunkt. Om man icke
desto-mindre vid sina försök att talmässigt återgiva kvaliteten av ett biblioteks arbete
fäster en viss uppmärksamhet vid denna siffra, är det därför, att det råder
fullständig enighet om att facklitteraturprocenten i våra bibliotek på synnerligen mänga
håll tidigare varit väsentligt lägre än önskligt. Procentuellt utgjorde utlåningen
av facklitteraturen — när det gäller lån till vuxna — år 1933 33.1 % men har 1938
stigit till 36.68 Att bibliotekens verksamhet sålunda särskilt under senare år
kvalitativt sett kraftigt utvecklats är ej ägnat att väcka förvåning.
Det är framför allt på tre områden som statsanslagsviUkoren sålunda direkt stimulerat till
en reorganisation, nämligen i fråga om lokaler, personal och bokanskaffning.
Statsanslagsbestämmelserna av 1930 premiera iniedaiidet av lämpliga lokaler för biblioteken
ej blott genom föreskriften om särskilt tiUäggsunderstöd för bibliotek med tillfredsställande
läsrum, utan också och framför allt genom föreskriften om att som motsvarighet till statsunderstöd
godtagas ej blott kontanta tillskott utan även värdet av kostnadsfritt upplåtna lokaler. Det är
med sistnämnda föreskrift som underlag, som man i sä många städer under senare år ordnat
kommunala nybyggen eller ombyggnader av olika slag, i vilka biblioteken erhållit i mänga fall
synnerligen förträffliga lokaler. De allra senaste årens sammanställningar i Biblioteksbladet ha i sin mån
burit vittne om en kraftig tendens i denna riktning. Samtidigt kan emellertid också utan vidare
konstateras, att man — särskilt när det gäUer de mindre städerna — endast står vid
begynnelsen av utvecklingen, och att lokalerna ännu alltjämt ofta äro i hög grad otillräckhga och från
ar-betssynpunkt otillfredsställande. (Jfr Bibl.-bl. 1937 s. 131—141.)
Också i fråga om bibliotekspersonalen avse gällande villkor för statsunderstöden att stimulera
till en kvalitativ utveckling. Det är här fråga om kompetenskraven vid statsunderstöd om över
2.000 kronor samt föreskrifterna om villkoren för speciella tilläggsunderstöd i proportion till
lönekontot för kvalificerad personal. (Tilläggsunderstöd II). Utvecklingen har också här gått i
åsyftad riktning. Utbildad personal har i stor utsträckning anställts, och vid vissa tidpunkter har det
rent av varit svårt att finna fuUt kvalificerade sökande till aUa tjänster. Även på denna punkt
återstår emellertid mycket. På många ställen saknas ännu biblioteksutbildad personal med
heltidstjänst, där dylik skulle behövas, och därtill kommer, att lönesättningen överlag är ytterst låg.
(Jfr Bibl.-bl. 1938 s. 293—319.)
Också i fråga om bokinköpen har på en punkt som villkor för högsta möjliga statsunderstöd
uppställts ett krav, som i detta sammanhang har intresse, nämligen i fråga om de relativt dyrbara
handbokssamlingama. På detta område har reorganisationen i mycket stor utsträckning haft
påtaglig effekt.
Här antydda åtgärder i syfte att befrämja biblioteksarbetets kvalitet ha till ej
ringa del finansierats genom de höjda statsunderstöden. Bibliotekens
sammanlagda budget, som för fem år sedan uppgick till över två miljoner kronor, därav från
staten c. 240,000 kronor, är enligt senaste siffror c. 3 miljon kronor, varav från
staten c. 520,000 kronor. Per invånare betyder detta en sammanlagd ökning från
1.02 till 1.50, varav från kommunerna 0.90 resp. 1.27 kronor per invånare.
Om man skall kunna rätt bedöma tabellens siffror för ett speciellt bibliotek,
måste man taga hänsyn till ovan antydda och andra synpunkter. Det går ej att
’ Ingen motsvarande statistik föreligger för 1928, men med stöd av erfarenheten fian
åtskilliga håll har man rätt att läkna med att siffrorna 1928 voro väsentligt lägre än 1933.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
