Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - N. Geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 N. GEOGRAFI.
N. Geografi.
Englund, Kay Q[ustaf]. Mina djurgårdsminnen från ungdomstiden.
Upplevelser och hågkomster från gamla djurgårdstider under tidsperioden 1860—
1890. H. G. 1938. 183 s. 111. portr. Ned. (38081) 7: —.
Författaren, nu snart åttioårig, skildrar i denna anspråkslösa men innehållsrika bok en rad
hågkomster frän Djurgärden och djiurgårdslivet under senare delen av 1800-talet. Mycket, som
redan hunnit glömmas bort, träder oss här tack vare författarens goda minne pä ett levande och
åskådligt sätt till mötes (utställningen 1897, båtvarven, där en mängd svenska medelhavsfarare
byggdes, Byströms villa, restaurangerna, främst Hasselbacken, cirkuslivet med dess roande, ibland
tragikomiska episoder m. m.). Ett antal väl valda illustrationer öka framställningens tidshistoriska
värde. Gamla stockholmare och för övrigt säkerligen även sädana av yngre årgång komma att
läsa boken med stort nöje. O. W—n.
Haglund, Bertil. Från kust till kalfjäll. Bilder från Västerbottens natur
och fågelliv. L. H. 1937. 4:0. 198 s. 111. Ncx. (37406) 9: 50, inb. 12: 50.
Åtskilliga års arbete har av jägmästarna Bertil Haglund och Bengt Lundgren ägnats åt
observationer och avbildande av fågellivet i Västerbotten. De till mer än ett hundratal uppgående
fotografierna i boken äro utomordentligt väl tagna och förstklassigt reproducerade. Till dessa har
Haglund knutit en lättläst och instruktiv text, som innehåller en rikedom av iakttagelser och ger
det karakteristiska hos de skildrade fågelarterna. Den avslutande artförteckningen bör vara av
stort värde för dem som med bokens ledning vilja på egen hand studera fågellivet inom det
begränsade område, som utgöres av Västerbottens län från kusten till fjället. O. Sv.
Lajtha, Edgar. Världen i våld. Övers, från tyskan av L. Urwitz. A. & S.
1937. 300 s. 111. N. (37332) 5: 75.
Orig:s titel: Welterleben.
Ett jorden-runt reportage i ord och bild, gjort med mera sinne för knalleffekter än för riktiga
proportioner, men för all del mycket skickligt hopkommet. Förf. är stundom alltför lätt
entusiasmerad — man är frestad att säga duperad —, varom kapitlena om Japan, i viss mån även om
Hawaii vittna; man tröttnar småningom på superlativerna. Intressant men också beklämmande
är den utförliga skildringen av den beryktade »evangelisten» Aimée Semple McPherson Hutton.
När man läser dylikt förlorar man lätt all tro på mänskligheten. C. S—g.
Nordström, Ludvig. Norrland i stöpsleven. Fem radioföredrag. A. B.
1938. 125 s. Portr. Ncc. (38021) 4: 25.
En vacker fortsättning på författarens bok om »Stor-Norrland». Författaren målar med
oför-brännerligt ungdomligt humör tavlor av landskap, samhällen och människor och lägger med de
intervjuade personernas hjälp Norrlands, Sveriges och världens ekonomiska och sociala
framtidsproblem till rätta. G. S—e.
Peterson, John. Det säregna Japan. N. o. k. 1937. 144 s. 111. Noc. (37407)
Inb. 10: —.
En samling utsökta bilder, vilka tillsammans ge en mycket fullständig överblick över det i
många avseenden »säregna» öriket. Sakuppgifterna äro i hög grad exakta, uppfattningen
genomgående välvillig men ej okritisk. H. Sg.
Thulin, Sven, [utg.]. Uppsalaminnen berättade av gamla studenter och
andra. Lb. 1937. 337 s. 111. portr. (Hågkomster och livsintryck. 18.) Ncu.
(37335) 8: 50, inb. 10: 50.
Den bebådade nya delen av det Lindbladska förlagets Uppsalaminnen är i det hela den första
lik (»Den eviga ungdomens stad»; Bibl.-bl. 1938 s. 40). Tid och miljö äro väsentligen desamma,
familje-, sällskaps- och kamratliv i det senare 1800-talets Uppsala de huvudsakliga ämnena. Att
med detta och med den frihet som givits de enskilda författarna en del upprepningar kan
förekomma är naturligt; man är glad åt att variationen i alla händelser är så rik. Till det nya i denna
volym hör skildringen av de första studentskornas inträde i miljön; det behandlas också av två
pennor (Gulli Petrini och Lydia Wahlström). Egentliga studieminnen inta endast en mindre
plats — främst här Gerard De Geers från 1870- och r88o-talens gränsår. Likaså är det speciella
nationslivet anmärkningsvärt litet företrätt; skildringarna härav sparas måhända till nationernas
egna publikationer? A. B. C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
