Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Sveriges allmänna biblioteksförenings årsmöte i Kristianstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
SVERIGES ALLMÄNNA BIBLIOTEKSFÖRENINGS ÅRSMÖTE.
Dessing, Arne Holmberg och Robert Hansen.
Hansen och Sejerbo.
serat pä missförstånd, och frågan om behövligheten av en undersökning huruvida
så vore förhållandet kunde enligt talaren utan vidare besvaras med nej. Däremot
ville han varmt rekommendera att stadsbiblioteken och läroverksbiblioteken söka
kontakt med varandra och i full förståelse för varandras uppgifter lämna
varandra mesta möjliga hjälp.
Bibliotekarien Holmberg framhöll det särskilt på längre sikt betydelsefulla i
statsutskottets utlåtande, varigenom den principiella frågan om förhållandet mellan
läroverks- och stadsbibliotek rullas upp. De senare hade ju i äldre tid mindre
omfattande uppgifter och framför allt uppgifter som voro tämligen klart skilda från
läroverksbibliotekens. Annorlunda förhåller det sig nu. Och om den radikala
utveckling som stadsbiblioteken undergått vittnar bl. a. den tankegången hos
statsutskottet att stadsbiblioteken lämpligen borde från läroverksbiblioteken övertaga
sådan, till stor del äldre litteratur som av ålder hört hemma i vetenskapliga bibliotek.
Med denna utveckling för ögonen kan man —• även sedan all skälig hänsyn tagits
till förefintliga olikheter rnellan läroverks- och stadsbibliotek — åtminstone icke
utan vidare påstå att det av statsutskottet åsyftade litteraturbeståndet bättre
försvarar sin plats i den ena kategorien av bibliotek än i den andra. Tanken pä ett byte
mellan biblioteken fann dock även doktor Holmberg oklar och opraktisk. Och vad
båda kategorierna av bibliotek vidare borde besinna vore framförallt att en stor
årsaccession icke är enbart av godo när man samtidigt måste göra klart för sig att
en mycket betydande del av dessa bokmassor sällan eller aldrig efterfrågas. Den
tunga massan av dylik död litteratur blir alltid ett hindrande och fördyrande
moment vid det levande bibliotekets utveckling. Det enda rationella — och det gäller
både läroverks- och stadsbibliotek —■ blir att företaga en systematisk gallring, som
i lika mån tar sikte pä de föråldrade böckernas existensberättigande över huvud
och på de utrymmesbesparingar som en uppdragning av rationella gränser mellan de
lokala bibliotekens samlingsuppgifter kan medföra. Att ganska radikala åtgärder
bli nödvändiga och även låta sig genomföras ser man på förhållandena i Danmark.
För den grannlaga uppgiften att verkställa denna gallring (som ingalunda behöver
betyda makulering!) och denna gränsläggning mellan biblioteken finge man tänka
sig »utgallringsexperter» som under en ambulerande tillvaro utförde sitt värv. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
