Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Litteratur - E. Uppfostran och undervisning - G. Litteraturvetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2o6 e. uppfostran, g. litteraturvetenskap.
E. Uppfostran och undervisning.
Bolin, Greta. Ungarna och vi. Av Greta Bolin [pseud.:] (Corinna). Med
teckningar av Gösta Chatham. H. G. 1938. 166 s. 111. Ea. (38320) 4: 50.
Med redbart verklighetssinne, varmt hjärta och levande humor, den senare understruken av
Chathams teckningar, ger förf. skildringar ur barnens hem- och skolliv. Boken innehåller också ett
urval från en barnbrevstävhng med kommentarer av förf. Srn.
Byrdal, Lis. Små fester — glada gäster, övers, frän danska samt bearb. av
Anders Lundebeck. A. & S. 1937. 115 s. 111. Ex. 3= 75-
Orig:s titel: Smaa Fester — glade Gaester.
I Lis Byrdals piggt och glatt skrivna små kåserier finnes en del goda uppslag dä det gäller att
i hemmet ordna festligheter — allt ifrån barnbjudningar till karnevaler. Författarinnan är danska
och delar gemytligt och frikostigt ut råd till värdfolket, anvisningar på rums- och
bordsdekoreringar samt recept på mat och cocktails. R. V.
Carnegie, Dale. Hur man vinner vänner och inflytande. Övers, [från
engelskan] av Åke Malmström. Förord av Kurt Belfrage. N. o. k. 1938. 234 s.
£>.(38059) 5:—, inb. 6: 75.
Orig:s titel: How to win friends and influence people.
Mr. Carnegie är amerikan och professionell lärare i konsten att umgås med våra medmänniskor
så att man vinner största möjliga personliga fördel. Han har grundligt studerat litteraturen på
området och därjämte intervjuat framgångsrika personer frän Marconi och Franklin D. Roosevelt
till Clark Gable och Mary Pickford. Resultatet av dessa studier har blivit föreliggande bok, som i
åtskilligt erinrar om den gamle Benjamin Franklins praktiska filosofi och kanske ännu mer om Mr.
Babbits levnadsvisdom i Sinclair Lewis’ berömda samhällsroman. Hans förkunnelse utmärker sig
för en kuriös blandning av naivitet och beräknande världsklokhet. Boken tillhör den typ av
amerikansk litteratur, som den europeiska bokmarknaden kan undvara utan allt för stora olägenheter.
G. A.
Hammar, Giltis. Demokratins bildningsproblem. [See. i distr.] 1937. 127
s. Ev. (38117) 2:—, inb. 3: 50.
Artiklar ur Studiekamraten.
Det karakteristiska för Gillis Hammar både som föreläsare och författare är en avundsvärd
förmåga att själv leva sig in i sitt ämne och att kunna göra det levande för åhörare och läsare. I
denna av tidningen Studiekamraten utgivna samling av essayer har han framför allt behandlat
bildningsfrågor av olika slag, ofta sedda i samband med tidens övriga nationella och internationella
problem, exempelvis Demokratiens bildningsideal. Klasskampsbildningen, Tidsläget och
bildningsfrågan. I övrigt är det mest ämnen av historisk eller litteraturhistorisk natur som han behandlar.
Som exempel kunna nämnas: Inför Engelbrektsminnet, Historiens bildningsvärde, Erasmus
Mon-tanus, Prospero, Tomas Mores Utopia.
Gillis Hammar är en värdefull kraft i striden mot de inhumana åskådningar, som i våra dagar
träda fram med en cynisk öppenhet i sina anspråk på att bättre än andra tolka människolivets
innebörd. F. H.
G. Litteraturvetenskap.
stolpe, Sven. Kämpande dikt. 18 författarporträtt. K. F. 1938. 192 s.
Portr. Gc. (38353) 3:—.
Sven Stolpe, som för en del är sedan lär ha varit en särdeles frän. kritiker, har i denna skildring
av en ny författargeneration med kärleksfull ödmjukhet bemödat sig om det uppriktigaste
förstående, icke minst av de s. k. proletärdiktarnas syften och uttrycksmöjligheter, och därmed sannolikt
i många fall gjort en god gärning. Undertecknad känner för ofullständigt till den för att kunna
kontrollera Stolpes omdömen i detalj, men nog synes kritikerns generositet blomstra alltför yppigt
(»oerhörd skärpa» — »utomordentligt konstvärde» — »högsta konstnärliga valör» — »utmärkt
litterär konst» o. s. v., o. s. v.) och det är knappast uteslutet att han t. ex. hos den begåvade Martinson
bland bättre rekvisita också ser de ledsamma plagg som kallas kejsarens nya kläder. Men alldeles
okritisk är Stolpe inte; han vänder sig t. ex. mot det asociala hos åtskillig »primitivistisk» erotisra
ehuru denne oxfordare har all önskvärd blick för den naturliga vänlighetens skönhet och rätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
