- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugofjärde årgången. 1939 /
282

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7/8 - Småbibliotekens problem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2/8 småbibliotekens problem.

som ännu ej har hunnit växa sig tillräckligt stort, knappt vill räcka till. Även de
vuxnas avdelning har fått allmänhetens och låntagarnas stora erkännande, och
många låntagare som vi aldrig tidigare haft beröring med har kommit, vilket
bevisar att trevliga och ändamålsenliga lokaler äro av största betydelse. En för oss
helt ny kategori av låntagare har vi fått från militären i beredskapstjänst, vilket är
särskilt glädjande. Den kan verkligen behöva en lugn vr.l och en god bok som
omväxling i sin oftast mycket enformiga fritid.

Lars Säflund.

3-

För oss däruppe i bergslagen har problemet varit att på ett smidigt och
effektivt sätt få ut böckerna till folket. Särskilt några omständigheter har härvid lagt
hinder i vägen. Vår socken är rätt stor, omkring 3 mil läng och 2 mil bred.
Bebyggelsen är gles och följer naturliga dalstråk i huvudsakligen
sydostlig—nordvästlig riktning. De olika byarna skiljes åt av vidsträckta skogar och bergstrakter.
Därigenom kommer de små skogsbyarna ute i periferin att få stora svårigheter
i sin »andliga» förbindelse med centrum.

Folkbiblioteket insåg redan tidigt, att något måste göras för att förkorta vägen
mellan böckerna och folket. Därför uppdelades största delen av bokbeståndet på
mindre avdelningar, s. k. serier, som flyttades ut till sä gott som alla byarna. För
att den efter läsning hungrande skaran oftare skulle kunna tillfredsställas,
omflyttades dessa boksamlingar tvä gånger varje år, och folkbiblioteket kom på så sätt
att bli ett vandringsbibliotek. Fördelen med ett dylikt system ligger i öppen dag.
För att tillgodose de större byarnas befolkning med exempelvis större arbeten
facklitteratur har biblioteket dessutom upprättat fasta avdelningar på tre platser.
I detta fall har vi varit mycket beroende av bibliotekslokal. Även ute i de små
bygderna läses emellertid fackämnen, och i varje vandringsserie finns de olika
litteraturavdelningarna representerade.

Följden av detta vandringssystem har blivit den, att biblioteket måst anlita
personer ute vid varje filial eller station, som vi kallar det, personer som varit villiga
att åtaga sig bibliotekariearbetet. De små anslag, som biblioteket förfogar över,
gör att vi måste räkna med frivilligt arbete. Det existeiar knappast någon
betalning alls för skötseln av en filial. Av dessa bibliotekarier är största delen sådant
folk, som på grund av sitt civila arbete ofta kommer i beröring med böcker. Sä
är exempelvis 10 bibliotekarier lärare eller lärarinnor, men även från andr; yrken
finns tjänstvilligt folk. En station skötes av en lantbrukare, som själv vet att
uppskatta böcker och vad de kan ge, en annan serie har tagits om hand av en
gruvarbetarhustru, en tredje av en lantbrevbärare o. s. v. —■ Naturligtvis kan biblioteket
inte hålla särskilda för utlåningen avsedda lokaler i varje liten by. Även i detta
fall ha vi litat till folks goda vilja och hjärta. Där det finns en föreningslokal
av något slag, har en avdelning alltid fått rum. Skolsalar kommer ofta till
användning. I flera fall får låntagaren gå till bibliotekariens bostad, där böckerna
finns uppställda. Att en privatbostad inte är idealet som utlåningslokal förstås
av varje för bibliotek intresserad.

Det för oss viktiga har alltså varit att transportera ut litteraturen till
befolkningen och särskilt till de människor, som bor i de mest avlägsna bygderna. Vi kan
nästan påstå, att boken går till läsaren och inte tvärtom. Att detta
distributionssätt uppskattats av låntagarna, har kommit till synes på mänga vis. Då jag vid
de två årligen återkommande omflyttningarna av vandringsserierna talat med
låntagare om böcker och läsning, har jag fått mänga olika svar. I dem alla har
jag dock kunnat utläsa belåtenhet över att böckerna finns och hopp om ännu större

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:17:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1939/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free