Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7/8 - Litteratur - E. Uppfostran och undervisning - F. Språkvetenskap - G. Litteraturvetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3o6 f. språkvetenskap, g. litteraturvetenskap.
Wallner, Johan. Folkskolans organisation och förvaltning i Sverige under
perioden 1842—1861. [Fil. d:r Johan Wallner, Fleminggatan 34, Sthlm.] 1938.
217 s. Litt. Ecba. (38423) 4: 50.
Akad. avh. Uppsala.-
En pä riksdagsprotokoll, ämbetsskrivelser o. dyl. byggd redogörelse för hur folkskolan
genomfördes och organiserades fram till 1861. Det gäller här ej någon idé- eller principutredning utan ett
konstaterande av framförda förslag, fattade beslut och vidtagna åtgärder. Ett ytterst omfattande
källmaterial har genom boken gjorts överskådligt. A. H—r.
F. Språkvetenskap.
Kirchheiner, Aase & Kurt. Italiensk reseparlör. Övers, från danskan och
bearb. av Ebba Atterbom. H. G. 1938. 115 s. Fi. (38093) 3: 25.
Orig;s titel: Italiensk Rejsekursus.
Innehåller till en början några kortfattade uttalsregler, samt några mycket kortfattade
grammatikregler, som torde innehålla det viktigaste av vad som kräves i denna del. Under rubriken
»Ofta förekommande uttryck» ha utg. på ett — sä vitt anmälaren vet — mycket originellt men
säkert mycket nyttigt sätt sammanställt just en del av de uttryck, som för en turist torde vara
de viktigaste och som hänföra sig till vardagslivet: vädret, besök i en butik o. s. v. De oUka delarna
av det följande: pä stationen, på tåget, på hotellet, på postkontoret etc., äro instruktiva och
nyttiga utan att verka tråkiga. Här och var — i synnerhet mot slutet av boken — äro upplysningar
inströdda i texten, ex. »Kända kaféer i Rom», »Det italienska köket», »Restauranger i Rom», »Vad
man bör se i Rom», »Tull och passkontroll», små notiser angående Florens, Genua o. s. v. Chr. Th.
—. 100 lektioner i italienska. Lärobok och grammatik, skriv- och
läsöv-ningar samt ordlista. Övers, från danskan och bearb. av Ebba Atterbom.
H. G. 1938. 245 s. Fi. (38094) 7: —.
Orig:s titel: Italiensk Kursus paa 100 Timer.
Början göres med uttalsregler, därefter kommer 75 lektioner, som meddela en översikt av de
viktigaste grammatiska företeelserna. De därvid förekommande dialogerna verka naturliga och ha
avseende pä det praktiska livets krav. Senare några modeller för privatbrev, några beskrivningar
på italienska städer (Venedig, Florens, Neapel), några affärsbrev m. m. En liten svensk-italiensk
ordlista, avsedd som hjälp vid skrivövningarna, avslutar det hela. C/if. Th.
G. Litteraturvetenskap.
Ahlgren, Stig. Orfeus i folkhemmet. A. B. 1938. 242 s. Gc. 4: 50.
Författaren söker i denna volym nä fram till en bild av de ledande tendenserna inom den
nyaste svenska litteraturen (Nils Ferlin, Karin Boye, Vilhelm Moberg, Olle Hedberg m. fl.).
Samtidigt vill han ge relief åt dessa tendenser genom att ställa dem i skarp kontrast mot litteraturen
frän värt århundrades första decennier. De sociala synpunkterna och klassproblemet spela vid
författarens värdesättningar en avgörande roU. Den starka ensidighet, som sätter sin prägel på
framställningen, är avsiktlig liksom även den nyckfulla och föga genomarbetade formen. — Ett
par inadvertenser må påpekas. Förf. till Vie de bohéme heter ej Murget utan Murger. Det
s. 86 citerade namnet ur Gullbergs dikter är ej Örstedt utan Örtstedt. O. W—n.
Holmberg, Olle. Gud som haver och andra uppsatser om svensk litteratur.
A. B. 1939. 269 s. Gc. (39239) 6: 50.
Lärdom, skarpsinne, en stil som är nykter och opatetisk men ingalunda torr utmärka dessa
underhållande småstycken om svensk litteratur i behaglig blandning från 18- och 1900-talen.
Somligt meddelar nya fakta, annat ger nya eller vidareförda synpunkter och hela utredningar.
Runebergs Kung Fjalar t. ex. har ju länge haft dåligt anseende ur högre etisk synpunkt, och Holmberg
utreder saken fullständigare än som förut gjorts och i nya relationer. Man får ordentligt besked om
P. H. Lings självbiografiska lögner. Frödings kända samvetsömhet belyses i ett särskilt fall. Bönen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
