Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7/8 - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
h. skönlitteratur. 315
miskt lyrisk ton. Men den försoning, som ligger i en sentimental naturromantik, verkar avgjort
falskare än den en enda glimt av naturlig mänsklig hygglighet och heder skulle innebära.
E. L—m.
Hedberg, Olle. Ut med blondinerna! Sann berättelse ur livet. Nst. 1939.
127 s. (39156) 3: 75. inb, 5: 50.
En liten satirisk fabel, myntad på antisemitismens orgier i Tredje riket men samtidigt präglad
av djup pessimism över mänskligt pöbelsinne och vulgaritet i allmänhet.
Förf:s bitande kvickhet är icke mindre här än eljest, men denna kostymerade protest i en så
bittert aktuell sak verkar på något sätt otillfredsställande. N. G.
Högström-Löfberg, Elisabeth. Att få förlåta. Roman. L. H. 1938. 234 s.
(38366) 5:—, inb. 7: 50.
En äktenskapsroman om skuld och brott utmynnande i satsen att befrielse frän skuldkänsla
först vinnes dä en människa får förmånen och lyckan att förlåta. Förf:s varmhjärtade berättelse
vinner säkert en publik som inte störs av att det i någon män handlar om teaterbönder. M. L.
Kjäll, Naemi. Qvarteret Karbunkeln. Lq. 1938. 300 s. (38369)
5: 50, inb. 7: 50.
Karbunkeln ligger i Klaratrakten i Stockholm, och dess invånare äro trivsamma småborgerliga
människor. Skildringen av deras växlande öden kan locka till både löjen och tårar och som den
äger en religiös underton bör boken ha sin givna tacksamma publik. M. L.
Malmberg, Bertil. Dikter i urval. A. B. 1939. 213 s. (39157)
6: 50, inb. g: -—.
Malmberg har som bekant de senare åren undergått en märklig personlig och även poetisk
utveckling, som här ej skall vidröras. Men i detta urval ur olika diktsamlingar lägger man ej minst
märke till ett visst genomgående aristokratiskt och ytterst sympatiskt drag. Inom nutida svensk
lyrik företräder han nämligen kanske mest avgjort versens och ordkonstens festliga och suggestiva
skönhet utan att de vackra orden hos honom, som hos mången annan, sjunkit i valör — företräder
denna direkta skönhet, vilken för så många nyare är likgiltig. Härvidlag fortsätter Malmberg den
stora klassiska traditionen — eller romantiska; man kan i sammanhanget säga vilket som hälst.
Låt vara att hans praktdiktion fordom ej alltid fylldes av hans personlighet som nu, man får här
en översikt, hur den dock varit hans naturliga uttrycksform. F. V.
Nycop, Carl-Adam. I skottlinj en. Roman. A. B. 193^- 260 s. 4’ 75-
Förf., som under många år verkat som sportjournalist, skildrar i denna »roman» en
centerforwards utvecklingsgång från skolans fotbollslag intill dess han »lägger upp» efter att ha gjort det
vinnande målet i en för den svenska fotbollsäran viktig landsmatch. Historien är på intet sätt
märklig, snarare mycket enkel, men i resonemangen framläggas en del kloka synpunkter pä idrotten
och dess ledare. Titten bakom ett fotbollslags kulisser bygger utan tvivel pä verkliga och alls ej
tilltalande fakta. — Förf:s tidningsmannabana spåras lätt i sådana journalistiska schabloner som
»läckert samspel», »det gröna fältets schackspel», »leken med läderkulan» och många andra. —
Hjältens erotiska extravaganser göra boken olämplig som ungdomsbok. H. W—r.
Palmqvist, J[ohanj V[iktorj. »Ljus över landet.>> Kulturbilder från
1900-talets Sverige. S. & L. 1938. 352 s. 6: 50.
Bokens huvudperson är först folkskollärare, blir så redaktör, slutligen fil. dr o. teol. lic. —
samt kyrkoherde. Han kommer under denna skiftande bana i beröring med en mängd personer i
vära dagars Sverige, och dessa ^— frän den gamle emeritus-biskopen i Karlstad till vår förutv.
ecklesiastikminister — äro tydligt nog utpekade i boken. Även om denna härigenom får en stark
bismak av nyckelroman och är färgad av förf:s deciderade politiska åskådning, är den pä samma
gäng uttryck för en både modig och uppfriskande personlig syn på samhälleliga problem i värt
land. Vad den innerst vill brännmärka är det Streberthum, som, enligt förf., vidlåder åtskilliga
av dem, vilka föregiva sig vilja sprida »Ljus över landet». Boken är i varje fall både läsvärd och
uppiggande. M. F.
Sandgren, Gustav. Livets glasögon. Sagor. A. B. 1938. 196 s. 4: 75.
I sina allegoriska sagor exemplifierar Sandgren i huvudsak samma tema: motviljan för det
stela och konventionella, för organisation och tradition. Det omedelbara och spontana har hans
hjärta. Leken och löjet innebär för honom alltjämt världsfrälsningen. Djupsinnig är han inte
men berättar raskt och livfullt sina sagor för vuxna. E, L—m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
