Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Statsunderstöden till folkbiblioteksväsendet år 1940/41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 STATSUNDERSTÖDEN TILL FOLKBIBLIOTEKSVÄSENDET ÄR I94o//jI.
Utgifter i procent Böcker (bokinköp och
inbindning) Hyra
(inklusive värme, lyse, renhållning och städning) [-Personalutgifter-] {+Personal- utgifter+} Övriga utgifter [-Statsunderstöd-] {+Statsun- derstöd+}
I. Stockholm........... 20.0 16.7 49-5 13-8 0.5
II. Övriga städer med över 50,000
invånare ............. 29.8 18.0 46.2 6.0 ■ 8.3
III. Städer med 20,000—50,000 invånare 27.5 18.6 41.8 12.1 27,0
IV. Städer med 10,000—20,000 invånare 36.S 19.7 36.2 7.8 42.9
V. Städer med 5,000—10,000 invånare 45-7 21.6 25.0 7-7 42.2
VI. Städer med under 5,000 invånare . 43-9 25-9 , 18.7 ii.; 41.-!
Summa 28.z 18.4 42.7 10.7 I7.1
Därav grupp III—VI........ 35-3 20.1 34-8 9.8 36.4
Som av tabellen framgår, intaga de båda första grupperna, Stockholm samt
övriga städer med över 50,000 invånare, så tillvida en särställning, som
statsunderstödet för dem spelar en jämförelsevis underordnad roll i budgeten. Bortser
man frän dessa båda grupper, som omfatta endast fem städer, finner man, att
stadsbibliotekens utgifter fördela sig med 35 % till bokinköp och inbindning, 35 ^
till personalkostnader, 20 % till lokalkostnader och 10 "/o till övriga utgifter.
Statsunderstöden utgöra för samma städer i medeltal 36 ^ av den samlade budgeten (i
städer med 20—50,000 invånare i medeltal 27 %, i mindre städer något över eller
under 42
I fråga om landsbygdens folkbibliotek hade tiden ej tillåtit utarbetandet .av
en motsvarande sammanställning. Även utan en dylik specificerad statistik kan
emellertid fastslås, att en relativt större del av inkomsterna tagas i anspråk för
bokinköp i landsbygdens folkbibliotek än i städernas. Bokinköpsposten torde
sålunda i de landsbygdsbibliotek, där ortsbidraget är över 400 kronor, utgöra i
medeltal 50 och i mindre bibliotek nästan undantagslöst överstiga denna siffra.
Studiecirkelbiblioteken ligga till alldeles övervägande del på landsbygden eller i
mindre städer, och om dem — liksom om skolbiblioteken — gäller i stort sett
detsamma som nyss sagts om folkbiblioteken på landet.
En reduktion av statsunderstöden måste i första hand komma att träffa
boh-inköpsanslagen. Bibliotekens övriga utgifter äro nämligen till stor del bundna. Sä
ingripande åtgärder som en nedpressning av bibliotekens konto för
personalutgifter genom avskedanden eller lönesänkningar torde vara uteslutna. Detsamma
gäller om bibliotekens hyreskonto och därmed sammanhängande utgifter, då en
förflyttning till mindre eller sämre lokaler i de fall, där den överhuvudtaget vore
genomförbar, skulle betyda avbräck i verksamheten för läng tid framåt. Den enda
återstående utgiftsposten frånsett vissa mindre expensbelopp, i fråga om vilka
en eventuellt möjlig besparing ej kan tänkas uppgå till några större belopp, sä
mycket mindre som en prisstegring på vissa varor är sannolik — är alltså
bokkontot.
Till belysning äv frågan, huruvida en beskärning av bokanslagen i
innevarande situation kan anses tillrådlig, erinrar överstyrelsen om erfarenheterna från det
tidigare tillfälle då –- i samband med den ekonomiska krisen åren 1932/1936 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
