Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Statsunderstöden till folkbiblioteksväsendet år 1940/41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 STATSUNDERSTÖDEN TILL FOLKBIBLIOTEKSVÄSENDET ÄR I94o//jI.
snävare gränser än den tidigare, måste befaras leda till för biblioteken ännu
kännbarare följder.
Den av ovan angivna restriktioner, som i en krissituation i första hand synes
kunna tänkas komma i fråga är förbudet mot statsunderstöd åt nya bibliotek,
annat än efter särskilt beslut. I vissa fall — framför allt i kommuner, som hittills
helt saknat för allmänheten avsedda bibliotek — kan det vara ett stort intresse,
att anslag får utgå även till ett nytt bibliotek, men i andra fall torde med
inrättandet av ett kanske i och för sig önskvärt nytt bibliotek kunna anstå tills det
ekonomiska läget förbättrats.
För den händelse en föreskrift i liknande syfte nu skulle införas, bör enligt
överstyrelsens mening denna formuleras så, att med nya bibliotek avses sådana,
som icke tidigare erhållit statsunderstöd, icke — som förra gången — bibliotek
som under ett bestämt år icke tillerkänts dylikt understöd, en bestämmelse, som
verkade ojämnt och godtyckligt.
Vad angår de båda andra möjligheterna till en anslagsreduktion, å ena sidan
en procentuell nedsättning av anslagen och å den andra en begränsning genom
införande av xspärry>, ha erfarenheterna från åren I932^’i936 enligt överstyrelsens
mening till fullo visat, att den sistnämnda formen medför sä stora olägenheter,
att ett införande nu av likartade föreskrifter bestämt bör avstyrkas. I detta
sammanhang bör också framhävas, att spärren i realiteten därjämte innebar samma
för biblioteken ogynnsamma konsekvenser, som skulle blivit följden av den vid
1930 års omorganisation av folkbiblioteksväsendet ifrågasatta men då av
riksdagen avvisade förändringen av folkbiblioteksanslagets natur frän förslagsanslag
till maximerat anslag.
I sitt förslag till strykandet av de är 1932 och följande år tillämpade
restriktionerna framhöll överstyrelsen i sina hösten 1934 ingivna riksdagspetita med
eftertryck, att anordningen med en spärr drabbat biblioteken synnerligen ojämnt och
haft ytterst olyckliga verkningar. Erfarenheterna från de år, som sedan dess gått,
ha ej medfört tillkomsten av nya faktorer ägnade att förändra överstyrelsens syn
på hithörande förhållanden.
Om överstyrelsen alltså bestämt måste avstyrka spärren, har överstyrelsen
intet annat alternativ att framföra för den händelse en reduktion ej kan undvikas,
än en procentuell reduktion av de belopp, som enligt gällande författning skolat
utgå, med undantag dock för vissa poster, där det synts alldeles särskild
nödvändigt med fulla anslag för att i någon mån mildra de ogynnsamma
konsekvenserna av en anslagsrestriktion.
De anslag, som enligt överstyrelsens mening under alla omständigheter böra
utgå med oreducerade belopp, äro — utöver de särskilda centralbiblioteksanslagen,
vilka tidigare alltid utgått med fulla belopp och som ej heller nu av statskontoret
föreslagits reducerade — följande:
Det särskilda tilläggsunderstödet (nr II) som utgår i viss proportion till
lönen till kvalificerad egentlig bibliotekspersonal vid såväl kommunala och därmed
likställda folkbibliotek och studiecirkelbibliotek som folkskolebibliotek. För
utgående av fullt anslag talar både önskvärdheten att stödja ett kvalificerat
biblioteksarbete och den omständigheten att man här har att göra med i ovanligt hög
grad »bundna» anslag.
2) Anslaget till svenska sjömansbiblioteket, för närvarande 10,000 kronor för
år. Även om man ej kan föiutse utvecklingen på sjöfartsområdet och de
konsekvenser den kan medföra för denna gren av biblioteksarbetet, torde enighet råda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
