Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Adelsköld, Elise. Lidingö stadsbibliotek - Aspling, E. Biblioteksfrågan i Strängnäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 BIBLIOTEKSFRÅGAN I STRÄNGNÄS.
rymliga och lämpliga och göra med sin nya, fräscha inredning ett mycket gott
intryck. För att stimulera intresset för biblioteket har Södra Lidingöbanan beviljat
nedsatta priser för tågresor till och från biblioteket.
Avstånden skulle visserligen berättiga till upprättande av flera filialer inom
Lidingös vidsträckta område, men som detta ar ekonomisk synpunkt är uteslutet,
har stadsbiblioteket i stället deponerat mindre vandringsbibliotek på tre olika platser.
Efter nyorganisationen kan biblioteket glädja sig åt en mycket kraftig
utveckling, varvid antalet utlånade vol. ökat från 14,257 till 22,781 (är 1937 resp. 1939).
Bokbeståndet inkl. depositionerna utgör nu c:a 9,700 bd mot 5,500 1937. Likaså
har antalet låntagare starkt vuxit. Bibliotekets närmaste uppgift, sedan den nu
pågående katalogiseringen och ämneskatalogiseringen slutförts, är att på
lämpligaste sätt upprätta en riktig ungdomsavdelning, då en hylla med ett par hundra
volymer än så länge är allt, som biblioteket har att bjuda de yngre låntagarna.
Elise Adelsköld.
BIBLIOTEKSFRÅGAN I STRÄNGNÄS.
Når Sveriges allmänna biblioteksförening år 1938 höll sitt årsmöte i
Eskilstuna, skedde sista mötesdagen en utflykt till Strängnäs, varvid, förutom den
märkliga och minnesrika domkyrkan, domkyrkobiblioteket samt stifts- och
gymnasiebiblioteket demonstrerades för deltagarna i utflykten. Utan tvivel fingo de
besökande ett ganska starkt intryck av att staden gömmer på bokskatter, vilka såväl
kvantitativt som kvalitativt äro av utomordentligt stort värde.
Domkyrkobiblioteket, till största delen hopbragt av biskop Johannes Matthia (1593—1670), har sin
plats i ett sidokor till domkyrkan. Samma kor är jämväl gravplats för den lärde
biskopen. Han var en stor vän av böcker och hade förskaffat sig en för den tiden
ansenlig boksamling om 200 band. Sedan han tillrett ät sig och sin släkt ett
gravrum i det nyssnämnda sidokoret, donerade han till kyrkan sitt bibliotek och
inrymde detta i koret jämte en mängd dyrbara böcker från 30-åriga kriget, som han
mottagit som gåva av drottning Kristina. Biskop Matthiae var nämligen
drottningens lärare och var såväl av henne som Gustav II Adolf högt värderad. Tyvärr
fick koret förfalla under 1700-talet; eldsvådor skadade en del böcker, andra stulos
bort eller såldes, och 1775 flyttades de övriga till gymnasiet. Vid 1910 års
pietetsfulla restaurering av kyrkan fingo dock de dyrbara resterna av Matthiaes donation,
utökad med några ytterst märkliga ännu äldre böcker, komma tillbaka till sin
vackra hedersplats i domkyrkan.
Biblioteket inrymmer ett stort antal handskrivna böcker, därav många med
utomordentligt vackert bemålade kapitäl, samt inte mindre än 600 inkunabler.
Biblioteket är i detta avseende det fjärde i ordningen i Norden, endast Uppsala,
Köpenhamn och Stockholm komma före.
Stifts- och gymnasiebiblioteket har sin plats i en särskild byggnad omedelbart
intill domkyrkan invid den s. k. Lejonporten framför domkyrkans huvudingång.
Biblioteket innehåller bl. a. stora samlingar av likpredikningar med värdefulla
genealogiska uppgifter samt akademiska avhandlingar, även av svenskar, från utlands-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
