Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Aspling, E. Biblioteksfrågan i Strängnäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93 BIBLIOTEKSFRÅGAN I STRÄNGNÄS.
till den nya lokalen. Genom överflyttningen blev det möjligt att realisera ett länge
hyst önskemål, nämligen att få ett särskilt läsrum. En av de upplåtna salarna
ap-terades alltså till läsrum, och detta jämte en tredje sal, som under förmiddagarna
tjänstgör som lokal för kindergarten, upplåtes också för A. B. F:s studiecirklar.
Samtliga salar äro synnerligen trevliga, och framför allt läsrummet med sin utsikt
mot stadsparken verkar alldeles särskilt inbjudande. Till det hemtrevliga intrycket
bidrar i hög grad ett antal målningar, skulpturer och bonader m. m., som stadens
mycket livskraftiga konstförening deponerat i biblioteksrummen. De göra alltså pä
samma gång intryck av konstutställning.
Lokalerna invigdes med en enkel högtidlighet lördagen den 16 mars.
Centralbibliotekarien fröken Gunborg Nyman i Eskilstuna höll härvid ett uppmärksammat
anförande om vikten av att man i dessa kritiska och allvarsdigra tider stärker även
den inre och andliga beredskapen, vartill inte minst hör att hålla vid makt
studieintresset och läslusten. Hon lyckönskade också samhället till de vackra och
ändamålsenliga lokalerna. Efter musik av Södermanlands regementes musikkår
höll undertecknad föredrag över ämnet »Några drag ur Strängnäs äldre historia».
I detta erinrades om de stolta traditioner, som Strängnäs har att vårda icke minst
när det gäller vårt andliga arv. I Strängnäs verkade under några år pä 1200-talet
såsom lektor vid klosterskolan — 1276—1280 — Sveriges enligt Schuck »förste
författare» dominikanermunken Petrus de Dacia. Schiick håller också för
troligt, att det var i Strängnäs, som han påbörjade den biografi över Kristina från
Stommeln, sorn skulle skaffa honom hans litterära ryktbarhet. Icke fullt två
århundraden senare skrev här biskop Thomas sin odödliga dikt om friheten, som
skulle göra honom ej mindre ryktbar. Det var på ett rådsmöte i Strängnäs, som
beslut fattades om Uppsala universitets grundande; riksföreståndarens och
riksrådets privilegier äro utfärdade frän Strängnäs den 2 juli 1477. Ungefär ett halvt
århundrade senare började i Strängnäs Olaus Petri sin reformatoriska verksamhet,
vilken 1 sina följder kom att i hög grad påverka också folkbildningen. Denna har
också i hög grad, vad särskilt Strängnäs stift beträffar, befrämjats genom
åtgöranden av flera av strängnäsbiskoparna. I domkyrkan vilar grundaren av en av
de första folkskolorna 1 vårt land riksamiralen Karl Karlsson Gyllenhjelm. En av de
första lutherska biskoparna i Strängnäs, Laurentius Paulinus Gothus, anlade här
ett boktryckeri. Under medeltiden förvarades, åtminstone tidvis, i Strängnäs
rikets s. k. register, d. v. s. dess viktigaste handlingar. Man kan alltså säga, att
Strängnäs under denna tid var platsen för riksarkivet, och strängnäsbiskopen
tjänstgjorde samtidigt som riksarkivarie.
Till sist riktade talaren ett tack till de tvenne personer, domprosten Otto
Norberg samt folkskollärarinnan Hulda Wallin, båda närvarande vid högtidligheten,
vilka tagit initiativet till det förutvarande församlingsbiblioteket, varur
stadsbiblioteket framgått.
Om också för stadens vidkommande den nuvarande provisoriska lösningen kan
synas nog sä tillfredsställande, är Set uppenbart, att staden har intresse av att dess
biblioteksfråga blir definitivt och tillfredsställande ordnad. Detta är dock — det
må med all styrka framhållas — icke endast ett orts- utan i vidsträcktaste mån
ett riksintresse.
Edvin Aspling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
