Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. SKÖNLITTERATUR. 112
En antologi som inom ett strängt begränsat omfång ger ett representativt urval utan att dock
hålla sig till de mest kända verken. Vid den med fint poetiskt spårsinne företagna sovringen har en
pedagogisk bitanke gjort sig gällande, nämligen att dikterna även skola vara lämpade för
högläsning i olika stilarter. Den sydsvenska diktningen är relativt starkt representerad. B. M.
Edqvist, Dagmar. Andra äktenskapet. A. B. 1939. 438 s. (39402) .
8: 50, inb. 11: —.
En god nutidshistoria med rörlig handling. Dagmar Edqvists människor, inte minst
kvinnorna, kunna få ganska påtagligt liv. I denna bok framträda mest en begåvad kvinnlig
konstnärsnatur, som har sina vanskligheter, och en duktig »handlingens kvinna», hjältinnan i »det andra
äktenskapet». F. V.
Ek, Sverker, & Blomberg, Erik, [utg.]. Svenska folkvisor i urval.
Folkupplaga. A. B. 1939. 279 s. Hcc. (39212) 6: 50, inb. 8: 50.
Våra folkvisor ha hittills varit tillgängliga för allmänheten framför allt i Geijer-Afzelius’ stora
samling. Föreliggande urval är mindre, inalles ett 60-tal nummer, men kan betraktas som ett viktigt
supplement till sin berömda föregångare. På samma gång det ger en allsidig bild av de olika arterna,
riddarvisor, kämpavisor o. s. v., har det sökt ta vara pä det ännu njutbara. Professor Ek, vår
främste kännare på området, har skrivit en upplysande inledning och i en utförlig kommentar lämnat de
sakliga och språkliga förklaringar som äro behövliga. B. M.
Ericson, Johannes. Skogsbygdens melodi. Roman. S. & L. 1939. 335 s.
5: —•
Johannes Ericson lovade först en del som ambitiös bondeskildrare — inte minst genom sin
naturliga, konstlösa berättarhåg. Men trycksvärtan har tydligen infekterat det sunda blodet —
ett mera blommande pekoral än denna chronschoughshistoria om en dygdeädel barnmorskas
banbrytande och övermänskligt förträffliga handel och vandel på nordsvensk landsbygd har väl
knappast utkommit sedan Mörkhults glansdagar. Huvudmotivet — det sociala kvinnoarbetets
genombrott på landet — hade varit värt en intelligentare behandling. Detsamma gäller nykterheten,
kampen mot osunda affärsmetoder och andra förträffliga ting. Och denna rysliga seminaristsvenska
med sina uppstyltade vändningar och sitt övermått av halvförstådda låneord — vad har den i en
allmogeskildring att skaffa? »Ein Kartoffel kann doch nie ein Ananas werden.» E. M.
Forssberger, Annalisa. Högt över oss är hyttan. A. B. 1939. 252 s.
(39057) 4: SO-
Man blir inte precis gripen av de problem som hota att grusa arbetarens och medelklassflickans
äktenskapliga lycka, men däremot får man mera intresse för det gamla bruket och några andra
människoöden som skymta i romanen. Förf:s stil har undergått en behaglig förenkling och hennes bok
försvarar sin plats på större bibliotek eller där dess miljö möjligen intresserar. M. L.
Qierow, Karl Ragnar. 1914—1918 in memoriam. Teckningar av Bertil
Bull Hedlund. A. B. 1939. 4:0. 162 s. 111. (39414) 7: 50, inb. 10: ■—.
»I9r4—1918 in memoriam» är en krönika över det första världskriget, anknytande till två
tidigare radiospel av förf.: »T914 in memoriam» och »1918 in memoriam», men med handlingen vidgad
och spelet omvandlat till läsdrama. Förf:s syfte har varit att låta händelseförloppet utspela sig
direkt — i diplomatiska noter och telegram, i rapporter och order — och vid sidan därav överlämna
skildringen åt ögonvittnen. De olika akterna i dramat inramas av dikter, som i sin mörka ödesstil
föra tanken till förf:s senaste diktsamling, »Ödletid»; en av diktcyklarna, »1914 in memoriam»,
ingår f. ö. i denna samling. A. B. C.
Qolowanjuk, Jascha. Ett kapitel för sig. Roman. W. & W. 1939. 235 s.
(39256) 8: 50, inb. 10: 75.
Det är ledsamt att behöva recensera en direkt underhaltig bok av en så begåvad författare som
G. Den är tillskuren efter enklaste Hollywoodschablon med grälla och billiga effekter. Man undrar
ibland, om författaren velat parodiera denna litteraturart, men i så fall är det en ovanligt misslyckad
parodi. Handlingen stampar på samma fläck för att i 21 kapitlet sluta med att de båda
kontrahenterna försonas, en försoning som efter allt att döma inte kommer att vara längre än någon av de
otaliga föregående. Det finns endast en levande figur i hela boken, en förskrämd och hjärtegod och
rörande gammal man som i alla vedervärdigheter tröstar sig med att suga på sina
älsklingskarameller. E. D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
