Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - N. Geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N. GEOGRAFI. II9
Bolinder, Gustaf. Genom luften till Afrika. Nst. 1939. 201 s. 111. piortr.
kart. Np. (39441) 7: 50-
Den raskt och trevligt skildrade flygresan Bromma-Monrovia och åter lägger beslag på en god
del av utrymmet; den korta vistelsen i Liberia blev, ehuru den icke betydde något djupare
inträngande i landet eller problemen, givande nog för en gammal van iakttagare. Som berättare är B.
denna gång i sin allra bästa form, man har roligt hela tiden och får veta en hel del om en av
världens underligare statsbildningar, som man ju inte har så lätt för att ta på allvar. Förf. är
överseende och välvillig i sina omdömen, men någon haussé i Liberias aktier kan han nog inte framkalla.
Illustreringen är förstklassig. C. S—g.
[Carlberg, Berndt.] Grevarna av Luxemburg. [Av] Berco [pseud.]. A. B.
1939. 113 s. 111. portr. kart. Na. 7: 50, inb. 10: •—.
En kåserande och solig reseskildring från ett föga uppmärksammat land. Utom texten bjuder
boken på en mängd lyckade fotografier från Luxemburg, som även de bereda läsaren ett utsökt
nöje. B. M.
Collis, Maurice. Solnedgångens härskare. Övers, [från engelskan] av Beatrice
Cronstedt. Nst. 1939. 272 s. 111. portr. kart. Nob. (39352) 8: 75, inb. 11: 50.
Orig:s titel: Lords of the sunset.
»Solnedgångens härskare» är en gammal benämning på furstarna i Shanstaterna. Förf., som
varit tjänsteman i grannlandet Burma, gjorde under de gynnsammaste förhållanden en rundresa
frän det ena lilla furstehovet tiU det andra och lärde därunder känna även landet och vanligt folk.
Shanstaternas idylliska förhållanden ha hittills icke störts av det brittiska protektoratet och förf.
är helt betagen av landet och förtjust i de människor han möter. Tydligen är hederstiteln »det fina
vettets land» välförtjänt. Berättelsens tyngdpunkt ligger på personteckningen; illustrationerna
utgöras också till stor del av porträttbilder. Nöjet att göra Shanstaternas bekantskap förhöjes av den
utmärkta stilen, som även i översättning kommer förträffligt till sin rätt. Något som särskilt faller
i ögonen dä man läser denna bok är den himmelsvida skillnaden mellan människor och förhållanden
i Främre och Bortre Indien. C. S—g.
Dhejne, Hans. Skåne i vindrutan. Kåserier och skisser. Gle. 1939. 198 s.
Nb. (39171) 4: 75-
Bokens titel ger lätt felaktiga föreställningar om en turistande främlings flyktiga intryck.
I själva verket bjuder den en intimt förtrogen kännares lyriska lovsånger över en älskad hembygd,
eller snarare den mera idylliska delen därav. Bilen torde ha varit med mest för att ge ökad
rörelsefrihet; och strövtågen ha jämväl utsträckts till två besläktade länder: Blekinge och Danmark. B. M.
Friseli, Hjalmar. Leva farligt i Afrika. A. B. 1939. 163 s. 111. portr. Np.
(39225) 6: 50.
Förf. publicerade för ett par år sedan en synnerligen intressant och trevUg skildring av sitt liv
som skogskarl och järnvägsbyggare i Brittiska Östafrika. Redan då fick man ett livligt intryck av
att man icke behöver söka äventyret för att leva farhgt i Afrika, och han har nu samlat sina
äventyrligaste minnen i en särdeles underhållande volym. Man skall vara bra bortskämd för att inte här
fä sitt lystmäte, och ändå gäller alltsamman verkliga händelser, som icke pä något vis förbättrats.
C. S—g.
Holmsen, Sverre. Ön bortom synranden. H. G. 1939. 182 s. 111. portr. Nrb.
(39226) 6: 75, inb. 9: —.
I Holmsens berättelse möta oss spillrorna av det verkliga Tahiti. Med sin hustru drog han ut
för att bosätta sig där på allvar och leva av jorden, men måste efter en förbittrad kamp mot
allehanda olyckor erkänna sig besegrad och återvände till Sverige. H. berättar målande och det unga,
sympatiska parets historia är gripande och allt annat än banal. C. S—g.
Jäderin-Hagfors, Maja. Min far upplever polarnatten. Edvard Jäderins
övervintring på Spetsbergen för fyrtio år sedan. N. o. k. 1939. 176 s. 111.
portr. kart. Nsa. (39520) 5=75. inb. 8:—.
Den svenska gradmätningsexpeditionen 1899—iqoo, som övervintrade på Spetsbergens
nordkust, har sent omsider fått sitt för allmänheten avsedda eftermäle, i det att en dotter till ledaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
