Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Från biblioteksfronten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143 FRÄN BIBLIOTEKSFRONTEN.
och i åldern 16—60 är förklarar, att han för dem varit en betydande
människa för att tala Pär Lagerkvistskt. En ödets ironi, när man vet, att Moberg
under tidigare år på grund av frånvaron av bibliotek i hembygden aldrig kunde fä
sin läshunger stillad och därför råkade i sädana konflikter att de ledde till
utbrytning ur barndomsmiljön. Som nummer 2 kommer Pearl Buck, vars läsekrets
utgöres av ’kvinnor mest’ och som nummer 3 P. G. Wodehouse, vilken har sina
varmaste beundrare bland de studerande i åldern 16—29. Som god 4 kommer Selma
Lagerlöf, vilken alltså genom åren väl hävdar sin ställning som en de svenska
bibliotekens mest uppskattade författarinna. Men mänga andra har vunnit låntagarnas
intressen. Jag nämner Cronin, Mitchell, Strindberg, Salminen, Siwertz,
Lo-Johansson (den sistnämnde tycks vara en typisk arbetardiktare), Hjalmar Bergman,
Sillan-pää, Bromfield, Hamsun, Jarl Hemmer, Sinclair Levi^is, Harry Blomberg, Albert
Engström, Fallada, Agnes von Krusenstjerna, Gertrud Lilja, Thomas Mann, Sven
Stolpe, Hjalmar Söderberg o. s. v. Att det inte enbart är fråga om dagens
författare framgår redan av några av de nu nämnda namnen. Svaren visar också, att
Viktor Rydberg och hans Den siste athenaren alltjämt har beundrande läsare,
likaså de stora ryssarna från Tolstoj och Dostojevskij till Maxim Gorkij. Dumas
och Zola har ännu inte förlorat greppet på ungdomen. Och det har heller inte
lyrikerna av olika årgångar gjort. Där möter vi förutom förstås Runeberg Bo
Bergman, Karlfeldt, Fröding, Dan Andersson och bland de yngre Hjalmar
Gull-berg, Ferlin, Edfelt och Lagercrantz. Den äkta poesin är tydligen en kraftkälla
i kristider! Men givetvis uppskattas även författare, som inte uppträder med
andra pretentioner än att förströ: Gulbranssen med sina sjungande skogar har
inte glömts och Birgit Sparre och Gunnarsson (Schulze) har sin säkra läsekrets
liksom Frank Heller och Gustaf-Janson. Men även författare till s. k. nyttiga
böcker har många och trogna läsare. Jag nämner Alf Ahlberg, Svante Arrhenius,
Frans G. Bengtsson, Winston Churchill, Grimberg, Sven Hedin, Nils Herlitz, Paul
De Kruif, Stanley Jones (Kristus och kommunismen), Bruce Lockhart m. fl.
Vi sökte pressa våra offer till att bekänna vilken bok av de författare de
nämnt som gjort det största intrycket. I mänga fall lyckades vi och som nummer i
kom då Cronins Citadellet, följd av sådana best sellers som Borta med vinden.
Den goda jorden och Katrina. Först på femte plats kom Mobergs Sänkt sedebetyg,
vidare Hemmers En man och hans samvete, Munthes San Michele, Sillanpääs Silja,
Curies Min mor, Strindbergs Hemsöborna m. fl. Lät oss höra nägra personliga
deklarationer! En gymnasist har funnit behag i Olle Hedbergs Grop ät andra, Martin
du Gärds Släkten Thibault, Körmendis Räkenskapens dag och Bengtssons Karl XII
och en ung artist i Harry Martinsons Kap Farväl och Nässlorna blomma,
Hjalmar Söderbergs Historietter, Hjalmar Gullbergs 100 dikter, Hamsuns Sult och
Anatole Frances Drottning Gåsfot. France hör annars till de glömda diktarna! En
medelålders arbetarhustru läser med nöje Levi^isohns Makarna Crump, MacDonalds
Världens herrar, Anna-Lenah Elgströms Den kloka Elsa och Hugo Swenssons
Paul Hoffman och en hantverkare Kagawas Solskytten, Lo-Johanssons Statarna
och Schulzes Vilda tag. En jur. stud. har tilltalats av Siwertz’ Selambs, Söderbergs
Förvillelser, Fritz Thoréns En son och Bo Bergmans och Nils Ferlins dikter. En
skomakare med naturvetenskapliga intressen slutligen har med behållning studerat
Bengt Bergs första fågelböcker, Rosenius’ Mäkläppen och Högdahls Gammel-Ante.
Biblioteksbesökarnas förhållande till bokhandeln är en ofta diskuterad fråga.
Har det hänt, att någon köpt en bok, som tidigare lånats på biblioteket?
Rundfrågan ger besked! 43 procent besvarar den frågan jakande. ’Undantaget
uppslagsböcker och samlingsverk har jag aldrig köpt en bok utan att först ha läst den’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
