Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Genell, N. Sveriges allmänna biblioteksförening 1915—1940. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES ALLMÄNNA BIBLIOTEKSFORENING I 91 5-1940. 205
spörsmål bleve en av de första uppgifterna för den blivande
biblioteks-föreningen. — Frågan om resolution eller ej hänsköts till ett särskilt
utskott och mötet övergick till själva huvudfrågan: om bildandet av en
svensk biblioteksförening. Förslag till stadgar hade redan första dagen
förelagts mötet och av detta överlämnats till en särskild stadgekommitté
för ytterligare granskning. Sedan mötet punkt för punkt genomgått det
slutliga stadgeförslaget och preliminärt antagit detsamma, bildades utan
diskussion Sveriges allmänna biblioteksförening, som antog stadgarna och
utsåg styrelse, bägge delarna ad interim.
Under tredje mötesdagen märkas som viktiga programpunkter
diskussioner dels om »Utbildning av bibliotekarier, särskilt för folk- och
skolbibliotek)), inledd av bibliotekarierna fröken Alvida Sandberg och
fröken Hildur Lundberg, dels om ))01ika utlåningssystem)), inledd av andre
bibliotekskonsulenten Tynell.
I mötets program ingick även demonstrationer av flera bibliotek, bl. a.
Kungliga biblioteket och Vetenskapsakademiens bibliotek.
Detta första svenska biblioteksmöte blev icke utan eftermäle i pressen.
I en daglig tidning, V. L. T. för 1915, ställde sig en referent av mötet
mycket kritisk mot tendenserna vid detsamma sådana han uppfattat dem
och funnit dem uttryckta dels i styrelsens sammansättning — med ))inte
mindre än tre representanter för våra universitetsbibliotek)) — och dels
i diskussionerna, särskilt den rörande bibliotekariernas ställning i folk- och
skolbibliotek, där referenten i strävan att skaffa bibliotekarierna skälig
lön anade en fara för bibliotekssakens framgång. Inlägget avtrycktes och
bemöttes av Fredrik Hjelmqvist i Tidskrift för det svenska
folkbildningsarbetet. — Ingen lär nu vilja förneka att den nämnde referentens
farhågor voro en smula överdrivna då ju den ifrågavarande
bibliotekspersonalens ekonomiska ställning (om man bortser från SAB:s första ordinarie
årsmöte i augusti 1915) härnäst togs upp till behandling inom föreningen
— år 1937. — Ej heller kan man finna att de vetenskapliga biblioteken
någonsin gjort sig breda inom föreningen till förfång för andra
kategorier av bibliotek. Snarare kunde man anse att de vetenskapliga biblioteken
berett sig väl litet utrymme och spelat en onödigt blygsam roll inom
föreningen, även om det helt naturHgt varit på de allmänna folkbiblioteken
man inom föreningen kommit att framför allt lägga tonvikten.
Trots skepsis och kritik av det slag som det anförda exemplet illustrerar
är det emellertid uppenbart, att det också på många håll frän första början
knöts stora förhoppningar till SAB. Sålunda heter det t. ex. i Tidskrift
för det svenska folkbildningsarbetet, 1915, s. i: ))Med denna
biblioteksförening ha nyskapats möjUgheter till ett samarbete mellan lärda och
folkliga bibliotek, som är ägnat att lyfta landets hela biblioteksväsen och för
menige man jämna vägen in i bokvärlden.))
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
